SAOL

publicerad: 2015  

irrelevant

ir·­re·­lev·­ant [‑an´t] adjektiv; n. ~, ~a • betydelse­lös i samman­hanget, o­vidkommande

Positiv
en irrelevant + substantiv
ett irrelevant + substantiv
den/det/de irrelevanta + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

irrelevant neutrum irrelevant, bestämd form och plural irrelevanta

ir·re·lev·ant

adjektiv

[-an´t] el. [-aŋ´t]

● som saknar betydelse i samman­hanget

JFR ovidkommande

irrelevant (för någon/något)

irrelevant (för någon)

irrelevant (för något)

an­märkningen är i och för sig intressant men irrelevant; vi kan inte ta upp tiden med irrelevanta detaljer

belagt sedan 1853; till lat. in´- 'o-, ej' och relevant

Till SO

SAOB

publicerad: 1933  

IRRELEVANT ir1elevan4t l. 01—, l. -vaŋ4t, adj. -are; n. o. adv. =.

Etymologi

[jfr t., eng. o. ä. fr. irrelevant, nylat. irrelevans (gen. -antis); av IN-, pref.2, o. RELEVANT]

i sht jur. som i ett visst sammanhang är utan betydelse l. intresse, likgiltig, betydelselös. Schrevelius CivPr. 259 (1853). Kan käranden genom en återkallelseförklaring ensam åstadkomma, att processen upphör, så är svarandens på samma effekt riktade förklaring irrelevant. Kallenberg CivPr. 1: 1233 (1926).

Till SAOB