SAOL

publicerad: 2015  

kök

kök substantiv ~et; pl. ~ 1 rum för tillagning av mat2 kok­konsttradition: ​det franska köket3 apparat för tillagning av enklare mat​ – Alla sammansättn. med köks- (kort ö) hör till kök 1.

Singular
ett kök	obestämd form
ett köks	obestämd form genitiv
köket	bestämd form
kökets	bestämd form genitiv
Plural
kök	obestämd form
köks	obestämd form genitiv
köken	bestämd form
kökens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

kök köket, plural kök, bestämd plural köken

kök·et

substantiv

1 rum som är av­sett för matlagning vanligen med spis, disk­bänk, kyl­skåp etc.

köksavfall; köksbord; köksbänk; köksredskap; minikök

ett lätt­skött kök; ett kök med matplats; en lägenhet på tre rum och kök; han stökade i köket; han gick ut i köket och gjorde en smör­gås

○ äv. om lokal för kommersiell fram­ställning av mat

kökspersonal; provkök; restaurangkök

○ äv. matlagnings­konst vanligen med tanke på ett spec. land

det berömda franska köket

belagt sedan 1538; jfr fornsvenska kökia 'kök'; av lågtyska köke med samma betydelse; ur medeltidslat. cuci´na med samma betydelse, till coq´uere 'koka'; jfr ur­sprung till 2koka!!

2 flyttbar kok­anordning

fotogenkök; spritkök

belagt sedan 1880

Till SO

SAOB

  kök subst.
  -kök