SAOL

publicerad: 2015  
kritisera
krit·­is·­era verb ~de ~t 1 bedöma2 klandra​ – Jfr kritik.
Finita former
kritiserarpresens aktiv
kritiseraspresens passiv
kritiseradepreteritum aktiv
kritiseradespreteritum passiv
kritiseraimperativ aktiv
Infinita former
att kritiserainfinitiv aktiv
att kritiserasinfinitiv passiv
har/hade kritiseratsupinum aktiv
har/hade kritiseratssupinum passiv
Presens particip
kritiserande
Perfekt particip
en kritiserad + substantiv
ett kritiserat + substantiv
den/det/de kritiserade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
kritisera kritiserade kritiserat
verb
kritise´ra
1 fram­föra kritik mot
SE kritik 1 JFR anmärka 1
någon kritiserar någon/något/sats
någon kritiserar någon
någon kritiserar något
någon kritiserar sats
kritisera miss­förhållanden; det hårt kritiserade beslutet
belagt sedan ca 1620; av tyska kritisieren med samma betydelse; se ur­sprung till kritisk
2 mindre brukligt ut­föra värderande granskning av konstnärlig verksamhet eller dylikt
JFR recensera
någon kritiserar något
han kritiserar teater i en stor morgon­tidning
belagt sedan 1748
kritiserakritiserande, kritisering, kritik
kritisera ned, kritisera ner
Till SO

SAOB

publicerad: 1938  
KRITISERA kri1tise4ra l. krit1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pres. sg. -er Sylvius Mornay 175 (1674)). vbalsbst. -ANDE, -ING (tillf.).
Ordformer
(förr äv. skrivet cri-. -cera c. 1620—1823. -sera 1664 osv.)
Etymologi
[jfr d. kritisere, t. kritisieren, eng. criticize, ä. fr. critiser; till KRITIK]
1) motsv. KRITIK 1: bedöma (ngts l. ngns) värde l. egenskaper l. (ofta bl.) fel o. brister, fälla omdöme om (ngns) uppträdande l. förhållande; granska, nagelfara; särsk.: bedöma (ngt l. ngn) med tadel, påvisa brister hos (ngt l. ngn); mästra, anmärka på, påtala, klandra, tadla, häckla; äv. abs.: öva kritik, mästra. Dhe som lust hafwa att criticera. Gustaf II Adolf 69 (c. 1620). Konungens befalningar .. måste intet critiseras. Grubb 425 (1665). Det är ungefär lika svårt att rätt kriticera som att föreslå förbättringar. Geijer I. 4: 108 (1822). Det kunde ej falla honom in att mästra och kritisera sin konungs politik. 3SAH 6: 207 (1891). Böök Lejon 338 (1935). — särsk.
a) (†) intr., med bestämning inledd av prep. på l. uppå l. över. Sylvius Mornay 175 (1674: på). Att kanskee een militair någon gång förlustar sig att criticera på en civil betient. KKD 8: 172 (1701). Andre (kvinnor) critiserade öfver spännen i skorna (ss. ngt ogudaktigt). FinKyrkohSP 5: 127 (c. 1778). — särsk. i fråga om litterär l. vetenskaplig kritik (jfr b). Timæus criticerar vppå een hoop andra Böcker och Scribenter. Sylvius Mornay 418 (1674). SedolärMercur. 3: nr 1, s. 5 (1731).
b) med avs. på vitter l. vetenskaplig skrift l. författare l. på konstvärk l. konstnärlig prestation o. d.: (i sht i skrift) bedöma l. granska; recensera, anmäla; förr äv.: tadla, anmärka på, ”gå illa åt”, nedkritisera; jfr a slutet. Lagerbring HistLit. 22 (1748). Om en god Auctors arbete skall kunna criticeras, så måste han i något hafva felat. Sahlstedt CritSaml. 473 (1764). At jag .. gripit an det ärofulla verk at Criticera edra critiker. Thorild (SVS) 3: 47 (1791). Har din bok blivit kritiserad i Svenska Dagbladet ännu? Östergren (1930).
2) (†) motsv. KRITIK 3: gm metodisk undersökning pröva grunden för l. möjligheten l. värkligheten av l. relationen till (ngt) o. d.; äv. i uttr. kritisera om ngt. ConsAcAboP 3: 250 (1667: om). Veta, känna (fühlen) och vilja, Hvar och en af dessa förmögenheter kunna criticeras, d. ä. man kan vetenskapeligt undersöka, huru långt hvarderas verkningskrets sträcker sig, och efter hvilka lagar de förrätta sina functioner. VStyckUplKantPhilos. 25 (1798).
Särsk. förb. (till 1; särsk. 1 b): KRITISERA IHJÄL1010 04. (vard.) gm kritik tillintetgöra (ngt l. ngn). Fröding ESkr. 2: 157 (1893). Siwertz Sel. 2: 182 (1920). jfr IHJÄL-KRITISERA. —
KRITISERA NED1010 4 l. NER4. (ngt vard.) nedgöra (ngt l. ngn) genom kritik. Edgren Lifv. 1: 254 (1883). SD(L) 1904, nr 4, s. 1. jfr NED-KRITISERA.
Till SAOB