SAOL

publicerad: 2015  

prenumerant

pre·­numer·­ant [‑an´t] substantiv ~en ~er • till prenumerera

Singular
en prenumerant	obestämd form
en prenumerants	obestämd form genitiv
prenumeranten	bestämd form
prenumerantens	bestämd form genitiv
Plural
prenumeranter	obestämd form
prenumeranters	obestämd form genitiv
prenumeranterna	bestämd form
prenumeranternas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

prenumerant prenumeranten prenumeranter

pre·numer·ant·en

substantiv

prenumeran´t

● person som prenumererar på tidning eller dylikt

årsprenumerant

prenumerant (på något)

de försöker värva prenumeranter till den ny­startade tid­skriften; hon är prenumerant på två dagliga tidningar

belagt sedan 1732; till prenumerera

Till SO

SAOB

publicerad: 1954  

PRENUMERANT pren1umeran4t l. pre1-, l. -ɯ-, l. 0104, m.||ig.; best. -en; pl. -er.

Ordformer

(pre- 1735 osv. præ- 1732—1850. prä- 1786)

Etymologi

[jfr t. pränumerant]

vbalsbst. till PRENUMERERA 2 a; numera företrädesvis: person som prenumererat på l. håller en viss tidning l. tidskrift l. annan periodisk skrift; i sht förr äv.: person som (i samband med förutbetalning) subskriberat på ett bokvärk. SynodA 1: 322 (1732). (Förf. vill inte trycka) större Uplaga (av boken), än hvartil Prænumeranter sig .. anmäla. PT 1758, nr 15, s. 4. Tidningar .. reqvireras .. i landsorten vid den postanstalt, der prenumeranten har sin postgång. PostHb. 23 (1858). Selander Pegas. 201 (1935, 1950). — jfr HELÅRS-, MÅNADS-, POST-PRENUMERANT.

Ssgr: PRENUMERANT-ANTAL~02, äv. ~20. AnderssonBrevväxl. 1: 216 (1857). —

-FISKE. jfr fiske 1 b. NVexjöBl. 1847, nr 16, s. 2. —

-SAMLARE. prenumerantvärvare. Lundell (1893). —

-SIFFRA. prenumerantantal. Gummerus Kampår 31 (1925). —

-STOCK. sammanfattningen av en tidnings osv. prenumeranter; jfr -antal. Vinberg GudBästB 86 (1924). —

-VÄRVARE. person som värvar prenumeranter åt en tidning osv. —

-VÄRVNING. jfr -värvare.

Till SAOB