SAOL
publicerad: 2015
utrustning
ut|rust·ning
substantiv
~en ~ar • ofta till offentlig verksamhet
Singular | |
---|---|
en utrustning | obestämd form |
en utrustnings | obestämd form genitiv |
utrustningen | bestämd form |
utrustningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utrustningar | obestämd form |
utrustningars | obestämd form genitiv |
utrustningarna | bestämd form |
utrustningarnas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
utrustning
utrustningen utrustningar
ut|rust·ning·en
substantiv
●
uppsättning föremål som behövs (och samlats ihop) för visst syfte ofta om hjälpmedel av något slag
truppernas utrustning; teknisk utrustning; hotellet har lämplig utrustning för motion
○
äv. bildligt
hennes mentala utrustning
belagt sedan 1604
SAOB
Sökningen på utrustning i SAOB gav inga svar.