SAOL

publicerad: 2015  
vård
vård substantiv ~en ~ar 1 knappast pl.; ​om­sorg, skötsel2 minnes­märke​ – Nästan alla sammansättn. med vård- hör till vård 1.
Singular
en vårdobestämd form
en vårdsobestämd form genitiv
vårdenbestämd form
vårdensbestämd form genitiv
Plural
vårdarobestämd form
vårdarsobestämd form genitiv
vårdarnabestämd form
vårdarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
vård vården vårdar
vård·en
substantiv
vå´rd
1 knappast plur. till­syn förenad med viss behandling särsk. av svaga el. sjuka personer i syfte att uppe­hålla livet el. bota
SYN. behandling 3 JFR omsorg 1, omvårdnad, skötsel
vårdhem; vårdpersonal; akutvård; hemvård; mödravård; samhällsvård; öppenvård
vård (av någon/något)
vård (av någon)
vård (av något)
medicinsk vård; psykiatrisk vård; få ordentlig vård på sjuk­hus; hon fördes till lasarettet för vård
○ äv. med av­seende på kropps­del
fotvård; hudvård; tandvård
○ äv. om mot­svarande organisation eller dylikt
bygga ut vården
○ äv. något förskönande
kriminalvård
○ äv. om icke-professionell om­sorg
hon tar vård om sin gamle far; jag lämnar henne i din vård
○ äv. skötsel av före­mål el. annan före­teelse
fornminnesvård; miljövård; skogsvård; vapenvård
sluten vård äv. ett ord vård på an­stalt
belagt sedan 1766; jfr fornsvenska varþer 'vakt; hägn; väktare'; gemensamt germanskt ord, besläktat med 4var; jfr ur­sprung till omvårdnad, varde, våle
2 minnesmärke vanligen i form av en rest sten med inskription
gravvård; marmorvård; minnesvård
belagt sedan 1541; samma ord som vård 1
Till SO

SAOB