SAOL

publicerad: 2015  
visning
vis·­ning substantiv ~en ~ar • t.ex. av bo­stad, för ev. köpare; ​till 2visa 1
Singular
en visningobestämd form
en visningsobestämd form genitiv
visningenbestämd form
visningensbestämd form genitiv
Plural
visningarobestämd form
visningarsobestämd form genitiv
visningarnabestämd form
visningarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
visning visningen visningar
vis·ning·en
substantiv
vi`sning
● det att före­visa något t.ex. en ut­ställning el. en byggnad
SE 2visa 1
visningsexemplar; visningslokal
visning (av något) (för någon)
en guidad visning; en dramatiserad visning; visning av slottet startar varje jämn timme
○ spec. i sam­band med köp av fastighet el. liknande
visningshus; lägenhetsvisning
öppen visning; gå på visningar; mäklaren ordnar en visning klockan 17
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (i sammansättn. väga-; (Latinskt-svenskt glossarium)) fornsvenska visning; till 2visa 1
Till SO

SAOB

publicerad: 2017  
VISNING, sbst., se visa, v.
Till SAOB