SAOL
publicerad: 2015
älska
älska
verb
~de ~t 1 hysa kärlek till; vara mycket förtjust i: "Jag älskar dig", viskade hon; han älskar apelsiner2 ha samlag: älska med ngn
Finita former | |
---|---|
älskar | presens aktiv |
älskas | presens passiv |
älskade | preteritum aktiv |
älskades | preteritum passiv |
älska | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att älska | infinitiv aktiv |
att älskas | infinitiv passiv |
har/hade älskat | supinum aktiv |
har/hade älskats | supinum passiv |
Presens particip | |
älskande | |
Perfekt particip | |
en älskad + substantiv | |
ett älskat + substantiv | |
den/det/de älskade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
älska
älskade älskat
älsk·ar
verb
1
känna kärlek för viss person, spec. utan inslag av erotik
någon älskar någon/något/att+verb/sats
någon älskar någon
någon älskar något
någon älskar sats
någon älskar att+verb
älska sina föräldrar; älska Gud; hon älskade sitt barn över allt på jorden; han älskar henne som man älskar en syster
○
spec. äv. med (mer el. mindre stark) tonvikt på erotik
hon tycker mycket om honom, men hon älskar honom inte; de älskar varandra och tänker flytta ihop
○
äv. med avseende på djur m.m.
hon älskade en ponny som hette Jerry; det gamla paret älskar sin mops över allt annat; han älskar bara sin båt
○
äv. med avseende på verksamhet eller dylikt
hon älskar segling; han älskar att gå på museer; de älskar båda att laga mat
belagt sedan ca 1325 (Westgöta-Lagen);
fornsvenska älska 'omhulda; omfatta; älska'; nord. ord med grundbet. 'uppföda'; besläktat med
alster
2
ha könsumgänge med någon; mest i form av samlag; äv. ömsesidigt
någon älskar (med någon)
de älskade hela natten
belagt sedan 1921
Du skall älska din nästa såsom dig själv.
Bibeln (1917 års övers.), Tredje Moseboken 19:18