SAOL
publicerad: 2015
avans
avans
[avan´s el. avaŋ´s]
substantiv
~en ~er • vinst
Singular | |
---|---|
en avans | obestämd form |
en avans | obestämd form genitiv |
avansen | bestämd form |
avansens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avanser | obestämd form |
avansers | obestämd form genitiv |
avanserna | bestämd form |
avansernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
avans
avansen avanser
avans·en
substantiv
●
vinst särsk. vid enstaka affär
JFR
behållning
lasten såldes med 400 procents avans
belagt sedan 1723;
av franska avance 'försprång; fördel'; till
avancera