SAOL

publicerad: 2015  
acceptera
ac·­cept·­era verb ~de ~t • god­ta, god­känna; ​jfr acceptans
Finita former
accepterarpresens aktiv
accepteraspresens passiv
accepteradepreteritum aktiv
accepteradespreteritum passiv
accepteraimperativ aktiv
Infinita former
att accepterainfinitiv aktiv
att accepterasinfinitiv passiv
har/hade accepteratsupinum aktiv
har/hade accepteratssupinum passiv
Presens particip
accepterande
Perfekt particip
en accepterad + substantiv
ett accepterat + substantiv
den/det/de accepterade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
acceptera accepterade accepterat
verb
accepte´ra [aks-]
● förklara sig finna (förslag, vill­kor eller dylikt) till­räckligt bra
SYN. gå med 2 JFR godkänna, godta
någon accepterar (någon/något/att+verb/sats)
någon accepterar (någon)
någon accepterar (något)
någon accepterar (sats)
någon accepterar (att+verb)
styrelsen accepterade förslaget; båda de krigförande länderna accepterade FN-resolutionen om vapen­vila
○ ibland med an­tydan om mot­villighet finna sig i
hon var tvungen att acceptera beslutet
○ äv. med av­seende på person
hon blev snabbt accepterad på sin nya arbets­plats
○ äv. godta växel (till betalning)
växeln är accepterad
belagt sedan 1657; till 1accept
accepteraaccepterande, acceptering, 2accept, acceptans
Acceptera den före­liggande verkligheten, endast där­igenom har vi ut­sikt att behärska den. Ur "acceptera" (1931), den bok där funktionalismens idéer presenterades.
Till SO

SAOB

publicerad: 1893  
ACCEPTERA ak1säpte4ra l. -e3ra2, l. -sept- (accepte´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, ACCEPTATION -atʃω4n l. -aʃ-.
Etymologi
[af t. acceptieren, fr. accepter, lat. acceptare]
1) i allm. mottaga, antaga, godkänna, gå in på, låta sig nöja med (ngt). Hwilket förslagh the Polniske Legaterne .. accepterade. RARP 6: 137 (1657). Swedberg Schibb. 246 (1716). Någon .. (ministerkandidat), som konungen var hågad att acceptera. De Geer Minnen 1: 151 (1892). Kungen accepterade, att A. skulle blifva justitiestatsminister. Därs. 2: 184. Jag (ville) acceptera .. situationen. Därs. 2: 267.
2) handel. förbinda sig att betala (en växel). At han ingen vexell skulle acceptera, för än han finge vijdere beskedh. Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 382 (1628). Wäxel-Rätt 1671, s. A 3 b. Sahlstedt (1769). Erkänner trassaten .. krafvets riktighet, skrifver han på vexeln, tvärs öfver texten, sitt godkännande, hvilket kallas att acceptera (antaga, godkänna) vexeln. Rosenberg 251 (1878).
Till SAOB