SAOL
publicerad: 2015
affärsliv
af·färs|liv
substantiv
~et affär 2 liv 1
Singular | |
---|---|
ett affärsliv | obestämd form |
ett affärslivs | obestämd form genitiv |
affärslivet | bestämd form |
affärslivets | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
liv
livet, plural liv, bestämd plural liven
liv·et
substantiv
1
tillstånd som kännetecknas av förmåga att reagera på retningar och uppta näringsämnen jämte flera andra kännetecken, särsk. rörlighet, fortplantningsförmåga m.m.
(vara) vid liv
(vara) i livet
(väcka någon) till liv
vara vid liv; fly för livet; riskera livet; kämpa för sitt liv; sväva mellan liv och död; rädda livet på någon; ge sitt liv för någon; beröva någon livet; ta livet av någon; mista livet; hon väcktes till liv; är din mormor fortfarande i livet?; barnen höll på att skrämma livet ur dem
○
äv. med tonvikt på levnadssättet
ett drägligt liv; ett välordnat liv; ett kringflackande liv; hennes liv är ganska enformigt; de lever ett tillbakadraget liv numera; Hur har du det? – Jo, det är prima liv
○
äv. med tanke på utsträckning i tiden
levnadslopp särsk. om den aktiva delen av livet
ett långt liv; hon är mogen att gå ut i livet; hela sitt vuxna liv tillhörde han rörelsen; de blev vänner för livet
○
spec. för att uttrycka utomordentlig prestation, upplevelse eller dylikt (ibland den främsta i livet)
hennes livs match; hans livs kärlek
○
ibland om livet som personligt verkande kraft
livet for hårt fram med henne
○
äv. bildligt i fråga om (ökad) aktivitet eller dylikt
hålla intresset vid liv; väcka till liv en gammal fråga; hon försökte blåsa liv i projektet
aldrig i livet!
vardagligtunder inga omständigheter!aldrig i livet att jag hoppar fallskärm!
bringa någon om livet
(låta) döda någonvid den fruktansvärda olyckan bragtes flera människor om livet
det ljuva livet
tillvaro som är fylld av nöjen och utan förpliktelseri flera år levde han det ljuva livet under olika identiteter utan att bli avslöjad
få (sig) något till livs
få något att äta eller drickaförutom underhållning fick sig besökarna kaffe och hembakat till livs
○ äv. bildligtett program för alla som vill få sig ett stycke filmhistoria till livs
få sätta livet till
omkommasärsk. i olycka eller dylikt:
tre personer fick sätta livet till i branden
för brinnande/glatta livet
så fort eller ivrigt som om det gällde livetde repeterade för brinnande livet för att bli färdiga till premiären; de fick pumpa läns för glatta livet för att hålla båten flytande
göra livet surt för någon
göra livet svårt eller obehagligt för någonde nya säkerhetsreglerna gjorde livet surt för passagerarna utan att gagna säkerheten
hur lever livet med dig?
vardagligthur har du det?det var länge sedan vi sågs, hur lever livet med dig?
inte för sitt liv
inte allshon kan inte för sitt liv tänka sig att flytta från storstadens puls
leva livet
roa sigpå helgerna brukar de se till att leva livet
leva livets glada dagar
se
dag
liv och lem
livetmed tonvikt på situationer där det är fara:
filmen handlar om två forskare som riskerar liv och lem för att komma över ett källmaterial som länge ansetts förkommet
livet efter detta
(eventuell) existens efter dödenom livet efter detta kan man bara spekulera
livet leker (för någon)
allting lyckas (för någon)livet leker för henne just nu – hon vann allsvenskan med sitt lag och dessutom har hon blivit uttagen till landslaget
livet på en pinne
vardagligtglad och bekymmerslös tillvaroatt gå på fjället en vacker sommardag – det är livet på en pinne
livets bok
se
bok
livs levande
ofta i uttryck för förvåningalldeles verklig och påtagligstumfilmen ackompanjerades av en livs levande pianist; på safarin fick de se ett livs levande lejon
skänka livet åt
något ålderdomligtfödahon har skänkt livet åt fem barn
ta sitt liv
begå självmordhan tog sitt liv endast 17 år gammal
vara någons liv
vara vad någon lever för eller går upp imusik, sång och dans är hennes liv
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska lif 'liv; livstid; kropp; midja; moderliv'; till
leva
2
aktiv verksamhet som utgör viktig del av någons/någots liv; ofta om kollektiv verksamhet
det sociala livet; det politiska livet; stadens offentliga liv; livet i det gamla brukssamhället
○
äv. utvidgat
märkbara yttringar av verksamhet
på sommaren får den lilla skärgårdsön liv
○
spec.
oväsen, bråk
det var då ett sabla liv här inne!; det var ett förfärligt liv på ståplatsläktaren
○
äv.
kraft och livlighet hos person el. företeelse
hon spritter av liv; framställningen saknar liv; trots sina 80 år är han full av liv och hälsa
liv i luckan
vardagligtliv och rörelse, hög stämningdet var liv i luckan och bubbel i glasen när partiet firade valsegern
liv och rörelse
allmän aktivitetpå torget var det liv och rörelse
med liv och lust/själ
ivrigt och med glädjede tog sig an renoveringsarbetet med liv och lust
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
3
vanligen smeksamt el. poetiskt
levande varelse
de leker så sött, de små liven
belagt sedan 1872
4
(människo)kroppens mellersta del
han höll henne om livet; hon är smal om livet
○
äv.
ålderdomligt
moderliv
när hon låg i sin moders liv
○
äv. om hela kroppen
gå motståndaren in på livet
○
äv. bildligt, spec. i uttryck för ingående behandling eller dylikt
gå problemen in på livet
○
spec. äv. i uttryck för kontakt
han är svår att komma in på livet
veka livet
sidorna och framsidan av buken omedelbart nedanför revbenenangriparen knäade honom i veka livet
belagt sedan senare hälften av 1300-talet
Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
5
del av klädesplagg som räcker från halsen ner till midjan
JFR
överliv 2
klänningsliv
löst liv; åtsittande liv
belagt sedan 1648
6
slät, vertikal del av mur el. annan byggnadsdel; om delar utan utsprång eller dylikt
○
äv. om mellanstycket (mellan flänsarna) på stålbalk
belagt sedan 1896
Du har ett liv, ett fattigt eller rikt.
Och det är inte någon annans likt.
Och du kan handskas med det ganska fritt.
Men ändå är det inte riktigt ditt. Anna Greta Wide, Du har ett liv (i Orgelpunkt, 1944)
Och det är inte någon annans likt.
Och du kan handskas med det ganska fritt.
Men ändå är det inte riktigt ditt. Anna Greta Wide, Du har ett liv (i Orgelpunkt, 1944)
SAOB
publicerad: 1898
AFFÄR afä4r, äfv. -æ4r, r. l. m. (f. Lindfors (1815), Almqvist (1842)); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
[af fr. affaire, urspr. à faire, att göra; med afs. på bet.-utvecklingen jfr äfv. t. geschäft, eng. business]
eg.: (sak att) göra, göromål, angelägenhet; i sht sak att uppgöra mellan två l. flere. — särsk.
1) göromål; förrättning; angelägenhet; sak (i allm.). Lägga sig i andras affärer. Det är din affär [efter fr. c'est votre affaire], det är din ensak (o. du får skylla dig själf, om det går på tok). Det är inte min affär [efter fr. ce n'est point mon affaire], det lägger jag mig inte i, l. det förstår jag mig inte på. Att uträtta ert uppdrag blir ett ögonblicks affär. (Rikskanslern) lofwade .. antaga sigh Direction öfwer Ridderhuuset, så wida .. andre affairer icke förhindrade. RARP V. 1: 330 (1654). Affairer tycks komma tåf (dvs. utaf) à faire, som wårt: ha til at göra .. Elljest säger man på swenska: Ährinde, Beställning, Syssla, förehafvande, företagande. Columbus Ordesk. 7 (1678). (Görtz) har .. bedt oss intet bekymra oss om Hertigdömet, det vore hans Affaire (dvs. ensak). M. Stenbock hos Nordberg 2: 363 (1713). (Han) hade .. blandat sig i en affaire, som intet kom honom vid. Nordberg 1: 51 (1740). Reuterholms ädla förhållande i denna affaire (dvs. en utnämningsfråga). Leopold i 2 Saml. 8: 97 (1793). Ledsam affär; invisum negotium. Lindfors (1815). Vänner och bekanta .. (kommo) för att höra, huru affären (dvs. studentexamen) gått. Svedelius Förfl. lif 104 (1889). — jfr FAMILJE-, HEDERS-, KÄRLEKS-AFFÄR m. fl.
2) (numera föga br.) i pl.: offentliga angelägenheter, statssaker. Carl X Gustaf I HSH 2: 122 (1657). Den Tredie af CantzlieRåden, kan vnder sitt bekymber (dvs. sin vård) hafwa alle Finsche, Est-, Lijf- och Ingermanlandsche affairer. Civ. instr. 338 (1661). Rydelius Förn. 223 (1721, 1737). Hvad .. angå dej / Polens affärer? Bellman 3: 154 (1790). Man är förvånad, att K(onung) Ferdinand ej sätter sig i spetsen för affairerna i (Madrid). DA 1825, nr 219, s. 1. Den, som med så mycken värma .. följer de allmänna affärerna (jfr 1). B. Cronholm Små bref 153 (1865). — jfr STATS-AFFÄRER, CHARGÉ D'AFFAIRES.
3) i uttr. göra (mycken osv.) affär af (ngn l. ngt), framhålla ss. viktig(t) l. förträfflig(t), göra väsen af, lägga vikt på, bry sig om; jfr AF I 8 anm. Göra affär af småsaker. Att studenterne .. icke göra någon affär af helsningen, .. då professorn kommer eller går. Snellman Tyskl. 407 (1842). Adlercreutz gjorde, som vanligt, ingen affär af sig sjelf. Beskow Lefnadsm. 122 (1857). Den heliga alliansen gjorde mycken affär af sin egen christlighet. Svedelius Statsk. 3: 232 (1869). Riksdagen bör anse det under sin värdighet att göra stor affär af hvad som .. yttras på folkmöten. VL 1893, nr 33, s. 4.
4) ekonomisk uppgörelse l. transaktion l. åtgärd, finansoperation, finansiellt företag; i pl. äfv.: ekonomi, finanser, ekonomiska förhållanden, ekonomisk verksamhet, handel, rörelse, köpenskap. Affär är affär, dvs. i transaktioner, med hvilka vinst åsyftas, böra icke andra syften (t. ex. välgörenhet) inblandas. Skrif upp hvad du lägger ut för mig, så kunna vi vid månadens slut göra upp våra affärer. Affairernes öfwerhopande. Wexel o. lähn bancken D 1 a (1668). Dalin Arg. 1: 170 (1733, 1754). Jag skall sköta hännes affairer på bästa sätt, och med första göra hänne reda derföre. Weste Werther 4 (1783, 1796). Hafva hufvud för affärer .. Afsluta en affär .. Hafva affärer med någon. Lindfors (1815). En vågsam, en vinstgifvande affär. Göra lysande affärer. Hafva vidsträckta affärer. Draga sig ur affärerna, från affärerna. Kindblad (1840). Det är en affär på tiotusen dollars. Wetterbergh G. Nord. 94 (1862). Göra affärer i fläsk. H. Lilljebjörn 1: 65 (1865). Han dref vidsträckta affärer. Kindblad (1867). (De) lågo i affärer med (honom). G. Nordensvan Penseldrag 159 (1883). Huset Horneca (i Amsterdam) .. hade betydande affärer på Sverige. Odhner G. III:s hist. 1: 212 (1885). (Köp) Det här pianot .. Nej, .. det är för stor affär för mig. Edgren Kamp. f. lyck. 49 (1887). Affärerna ligga nere. Björkman (1889). Mina resor .. i bergslagsbanans affärer. De Geer Minnen 2: 152 (1892). — företag l. åtgärd, som bringar vinst; inkomstkälla. Göra sig en affär .. af ngt. Schulthess (1885). Det är ingen affär. Björkman (1889). Det .. skulle blifva en ren affär för staten att .. (skaffa sig) egna stationer. VL 1894, nr 96, s. 2. — handel. försäljning, omsättning, rörelse. Affären är icke liflig i dag. Schulthess (1885). — jfr BYTES-, SMYG-, STRUNT-, STYFVERS-, TOMT-, VÄXEL-AFFÄR m. fl. (jfr under 6).
5) i pl.: (ngns) förmögenhetsvillkor, ekonomisk ställning. Det är klent (l. står klent till) med affärerna (l. med mina affärer). Reglera sina affärer. Thorild 4: 38 (1792). Jag är van vid svaga affärer. Tegnér 6: 99 (1827). Mina affärer .. äro något bättre än för 3 à 4 år sedan. Dens. 6: 181 (1832). Hafva goda, klena, rediga, intrasslade, ruinerade affärer. Hans affärer stå på goda, på klena fötter. Kindblad (1840). Han kan utreda .. dessa räkenskaper .. och säga mig huru mina affärer stå. Almqvist Tre fruar 1: 33 (1842). Hafva derangerade affärer. De Geer Minnen 1: 100 (1847, 1892). I följd af sitt lättsinne .. hade han alltid dåliga affärer. H. Lilljebjörn 2: 23 (1867). Kon. Johan hade .., när affärerna det tilläto, varit ganska gifmild. Forssell Hist. 1: Bil. s. 48 (1869). Hålla sina affärer uppe. De Geer Minnen 1: 83 (1892).
6) handel. längre tid fortsatt verksamhet l. rörelse l. företag, hvarmed ekonomisk vinning åsyftas: handel, handelshus, firma, fabriksrörelse osv. Han drifver affären för egen räkning. En ung bokhandlare skall begynna smått och icke brådstörta utvecklingen af sin affär. Wieselgren Vår samt. 60 (1871, 1880). Den som har en affär, bör alltid förestå den sjelf. Hagdahl Fråga mig 246 (1883). Hvad är eder affär ..? .. Säker, solid affär .. Grunda en affär. Schulthess (1885). Hvarken staten eller bolaget har .. skördat vinst af företaget (Göta kanal) såsom affär betraktadt (jfr 4). De Geer i 3 SAH 1: 291 (1886). Affären (dvs. försäkringsbolaget) .. befinner sig i .. blomstrande skick. Forssell Stud. 2: 53 (1888). Sätta upp egen affär .. upphöra med affären. Björkman (1889). Jag har .. en affär, som sysselsätter hundra arbetare. Tavaststjerna Marin 15 (1890). — närmande sig till att beteckna lokal, hvari handel o. d. idkas, butik osv. Kryddkrämare N. N. har en affär på Norr och en på Söder. Min pojke står i Petterssons affär. I eftermiddag är jag inte hemma, jag är i affären. — jfr AGENTUR-, ALNGODS-, ASSURANS-, BANK-, BOLAGS-, BÖRS-, DISKONT-, ENGROS-, EXPORT-, FILIAL-, FÖRLAGS-, GROSSHANDELS-, HATT-, HÖKERI-, IMPORT-, KORTVARU-, MINUT-, PENNING-, REDERI-, SKEPPSFURNERINGS-, SKO-, SKRÄDDERI-, SMÖR-, SPANNMÅLS-, SPECERI-, SPEDITIONS-AFFÄR m. fl.
Anm. I åtskilliga af dessa ssgr kan -affär förekomma äfv. med bet. 4, liksom också bet. 6 kan ingå i ngra af de under 4 upptagna.
7) strid, drabbning; numera endast om mindre strid: träffning. Affairen vid Düna (år 1701). Nordberg 1: 168 (1740). Tilförne kunde ej någon affaire afgöras utan Entring. Chapman Præs. i VetA 1770, s. 11. Sista affären vid Svensksund. Rosenstein 3: 431 (1790). Några affärer af mindre värde (dvs. betydenhet) föreföllo mellan .. (sv. skärgårdsflottan) och ryska fartygen. Adlerbeth Ant. 1: 184 (c. 1792). Affär kallas en hastig sammanstötning af tvenne fiendtliga troppar, utan att öfvergå till egentlig batalj. Sturtzenbecher (1805). Eftertrupperna .. voro i affär med Björneborgarne. Mellin Nov. 3: 150 (1837). En liflig, het affär. Kindblad (1840). Var beredd till affär, / På minuten är fienden här. Runeberg 2: 79 (1848). — bildl. om andlig konflikt. Den Fransyske Werther (näml. i en fr. bearbetning af Goethes bok) kommer med helt skinn från affairen (jfr 1). SP 1792, nr 52, s. 2. — (föga br.) duell. Wetterstedt Conv.-ordb. (1822).
8) i faraospel: af punktör vid hållning gjord vinst. Han hade denna afton stor tur; en gång räknade han ända till tio affärer efter hvarandra. Kindblad (1867).
Ssgr (mestadels till 4):
(4, 6) -BITRÄDE~020. —
-BYRÅ~02 l. ~20. inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar, rättegångars förande, uppsättande af skriftliga handlingar m. m. Kindblad (1840, 1867). NF (1875). —
-CENTRUM~20. (Riksbankens) kontors lokal .. (var) alltför aflägset belägen från stadens affärscentrum. SD 1892, nr 330, s. 3. —
-FÖRBINDELSE~0200. Penningen är .. verktyget .. för .. köpmännens affärsförbindelser. Svedelius Statsk. 4: 47 (1869). Affärsförbindelsen emellan Göteborg och England. SFS 1872, nr 3, s. 32. (De) stodo i affärsförbindelse med de tyska köpmännen. Schybergson 1: 194 (1887). —
-FÖRETAG~002. Affärsföretag, så väl banker som kreditbolag och industribolag. Wieselgren Bilder 552 (1886). —
(4, 5) -FÖRHÅLLANDE~0200. Olyckliga, bekymmersamma, goda affärsförhållanden. Svedelius Statsk. 4: 44 (1869). Hattarnes hushållningssystem ledde till en fullständig oreda i penningeväsendet och snart sagdt alla affärsförhållanden. De Geer i SAH 57: 273 (1881). Affärsförhållandet mellan Almqvist och procentaren. Wieselgren Bilder 331 (1888). —
-FÖRSTÅND~02. Palmær 179 (1848). Hierta .. hade godt affärsförstånd. Wieselgren Bilder 463 (1881). —
-GENI~02.
2) person, som har utomordentlig fallenhet för o. skicklighet i affärsverksamhet. —
-GREN~2. Jungberg (1873). Lysander Skr. 258 (1875). Med de goda åren .. vaknade ökad företagsamhet i alla affärsgrenar. Mechelin i Finland 103 (1893). —
-HUFVUD~20.
2) person, som har anlag o. fallenhet för affärsverksamhet. —
-HUS~2.
1) handelshus, firma.
-KRETS~2. krets af affärsmän (se -MAN 1). I härvarande affärskretsar råder stor förstämning. Jungberg (1873). —
-LIF~2. Wingård Minnen 3: 178 (1846). Med .. framgång egna sig åt affärslifvet. Wirsén i 3 SAH 2: 160 (1887). Affärslifvet (stående rubrik för börs- o. handelsunderrättelser). AB 1890. —
(4, 6) -LOKAL~02. I jordvåningen ligga affärslokaler. Uppf. b. 1: 346 (1873). Hyra en butik eller affärslokal. Hagdahl Fråga mig 247 (1883). —
-LYNNE~20. Spekulationer .. (, som) varit för det svenska affärslynnet främmande. Samtiden 1872, s. 78. (G. I:s) affärslynne. Forssell Hist. II. 1: 65 (1875). —
(4, 6) -LÄGENHET~002. Palats för handelsbodar och affärslägenheter af alla slag. Lundin N. Sthm 742 (1890). —
-LÖS~2. handel. (artikel,) hvari (för tillfället) inga affärer göras. Socker (är) mera affärslöst. SD (L) 1892, nr 197, s. 3 (i börsunderrättelser). jfr: Spanmålsmarknaden är affärslös. Schulthess (1885). —
-MAN~2.
1) person, som har handel, bankväsende l. industri till yrke. SC 2: 356 (1822). Valerius 2: 238 (1838). Wieselgren Vår samt. 7 (1868).
3) [efter fr. homme d'affaires] person, som har (ngns) affärer om hand. Dalin (1850). De Geer Minnen 2: 251 (1892). —
-MARKNAD~20. På somliga ställen hålles, före den vanliga marknaden, en affärsmarknad, på hvilken större köpslut uppgöras, årspris bestämmas o. s. v. Kindblad (1840, 1867). —
-MORAL~02. —
-MÄNNISKA~200. Gumman hade i all sin tid varit en rask och dugtig affärsmenniska. Kindblad (1840, 1867). Björkman (1889). —
-MÄSSIG~20. öfverensstämmande med hvad som är brukligt l. ändamålsenligt vid affärers skötande. Forssell Stud. 2: 216 (1888). n. ss. adv.: Tavaststjerna Inföd. 114 (1887). —
-OMBUD~02. —
-PAPPER~20. Diskontering .. af .. affärspapper. Skogman Bank II. 2: 54 (1846). Vexlar eller andra affärspapper. C. G. Hammarskjöld i NF 3: 1256 (1880). —
-RÖRELSE~200. (Beskows) fader — en högt aktad affärsman .., — önskade att sonen .. skulle biträda i affärsrörelsen. C. G. Strandberg i SAH 45: 17 (1869). (Provinsens) egentliga affärsrörelse går häröfver (dvs. öfver Umeå). Ill. Sv. 2: 183 (1886). En allmän stockning i affärsrörelsen. Schybergson 2: 193 (1889). —
-SKRIFVELSE~200. Affärsskrifvelser kunna vara formulär till skuldebref och räkningar; frakt- och forsedlar, orlofssedlar, fullmagter, uppgifter till mantalsskrifning, bouppteckning m. m. Norlén Underv. 76 (1885). —
-SPRÅK~2. Verdandi 1884, s. 284. I affärsspråket sägas vexlar .. lyda på kort sigt. Heckscher i NF 17: 793 (1893). —
-STIL~2.
(4, 5) -STÄLLNING~20. Den i allmänhet tryckta affärsställningen. SFS 1868, nr 5, s. 33. Hans affärsställning var rubbad. Schybergson 2: 231 (1889). —
-UPPSATS~02. De så kallade affärs-uppsatserna höra .. ej till området för den uppfostrande undervisningen. Göransson 2: 79 (1877). —
-VERKSAMHET~002. Hans tillgångar medgåfvo att .. fortsätta den förra affärsverksamheten. F. A. Dahlgren i SAH 47: 14 (1871). Den inhemska affärsverksamhetens utveckling. Schybergson 1: 196 (1887). Affärsverksamheten är .. förlamad. AB 1890, nr 7, s. 2. —
-VÄG~2. I affärsväg, i fråga om l. med afs. på affärer. Almqvist Skälln. 22 (1838). Jungberg (1873). Gå affärsvägen, egna sig åt handel o. d. Björkman (1889). —
-VÄN~2. person, med hvilken man under längre tid har affärer, närmast o. i sht sådana, som afslutas till ömsesidig belåtenhet. Jungberg (1873). Wieselgren Bilder 263 (1884). —
-VÄRLD~2. De (folk-) klasser, som ej höra till den egentliga affärsverlden. Rosenberg 40 (1878). Rubbningar i affärsvärlden. Forssell Stud. 2: 137 (1886). —
-ÅR~2. Björkman (1889). Nettovinsten för det affärsår, som slutade den 31 augusti. PT 1892, nr 219, s. 3.