SAOL

publicerad: 2015  
affärsliv
af·­färs|­liv substantiv ~et affär 2 liv 1
Singular
ett affärslivobestämd form
ett affärslivsobestämd form genitiv
affärslivetbestämd form
affärslivetsbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
liv livet, plural liv, bestämd plural liven
liv·et
substantiv
1 till­stånd som känne­tecknas av förmåga att reagera på retningar och upp­ta närings­ämnen jämte flera andra känne­tecken, särsk. rörlighet, fort­plantnings­förmåga m.m.
(vara) vid liv (vara) i livet (väcka någon) till liv
vara vid liv; fly för livet; riskera livet; kämpa för sitt liv; sväva mellan liv och död; rädda livet på någon; ge sitt liv för någon; beröva någon livet; ta livet av någon; mista livet; hon väcktes till liv; är din mor­mor fort­farande i livet?; barnen höll på att skrämma livet ur dem
äv. med ton­vikt på levnadssättet
ett drägligt liv; ett välordnat liv; ett kring­flackande liv; hennes liv är ganska en­formigt; de lever ett tillbaka­draget liv nu­mera; Hur har du det? – Jo, det är prima liv
äv. med tanke på ut­sträckning i tiden levnadslopp särsk. om den aktiva delen av livet
ett långt liv; hon är mogen att gå ut i livet; hela sitt vuxna liv till­hörde han rörelsen; de blev vänner för livet
spec. för att ut­trycka utom­ordentlig prestation, upp­levelse eller dylikt (ibland den främsta i livet)
hennes livs match; hans livs kärlek
ibland om livet som personligt verkande kraft
livet for hårt fram med henne
äv. bildligt i fråga om (ökad) aktivitet eller dylikt
hålla intresset vid liv; väcka till liv en gammal fråga; hon försökte blåsa liv i projektet
aldrig i livet! var­dagligtunder inga om­ständigheter!aldrig i livet att jag hoppar fall­skärm!
bringa någon om livet (låta) döda någonvid den fruktans­värda olyckan bragtes flera människor om livet
det ljuva livet till­varo som är fylld av nöjen och utan förpliktelseri flera år levde han det ljuva livet under olika identiteter utan att bli av­slöjad
få (sig) något till livs få något att äta eller drickaför­utom under­hållning fick sig besökarna kaffe och hem­bakat till livs ○ äv. bildligtett program för alla som vill få sig ett stycke filmhistoria till livs
få sätta livet till om­kommasärsk. i olycka eller dylikt: tre personer fick sätta livet till i branden
för brinnande/glatta livet så fort eller ivrigt som om det gällde livetde repeterade för brinnande livet för att bli färdiga till premiären; de fick pumpa läns för glatta livet för att hålla båten flytande
göra livet surt för någon göra livet svårt eller obehagligt för någonde nya säkerhets­reglerna gjorde livet surt för passagerarna utan att gagna säkerheten
hur lever livet med dig? var­dagligthur har du det?det var länge sedan vi sågs, hur lever livet med dig?
inte för sitt liv inte allshon kan inte för sitt liv tänka sig att flytta från stor­stadens puls
leva livet roa sigpå helgerna brukar de se till att leva livet
leva livets glada dagar se dag
liv och lem livetmed ton­vikt på situationer där det är fara: filmen handlar om två forskare som riskerar liv och lem för att komma över ett käll­material som länge an­setts förkommet
livet efter detta (eventuell) existens efter dödenom livet efter detta kan man bara spekulera
livet leker (för någon) all­ting lyckas (för någon)livet leker för henne just nu – hon vann all­svenskan med sitt lag och dess­utom har hon blivit ut­tagen till lands­laget
livet på en pinne var­dagligtglad och bekymmers­lös till­varoatt gå på fjället en vacker sommardag – det är livet på en pinne
livets bok se bok
livs levande ofta i ut­tryck för förvåningall­deles verklig och på­tagligstum­filmen ackompanjerades av en livs levande pianist; på safarin fick de se ett livs levande lejon
skänka livet åt något ålderdomligtfödahon har skänkt livet åt fem barn
ta sitt liv begå själv­mordhan tog sitt liv endast 17 år gammal
vara någons liv vara vad någon lever för eller går upp imusik, sång och dans är hennes liv
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska lif 'liv; livs­tid; kropp; midja; moder­liv'; till leva
2 aktiv verksamhet som ut­gör viktig del av någons/någots liv; ofta om kollektiv verksamhet
affärsliv; musikliv; privatliv; själsliv; sällskapsliv
det sociala livet; det politiska livet; stadens offentliga liv; livet i det gamla bruks­samhället
äv. ut­vidgat märkbara yttringar av verksamhet
på sommaren får den lilla skärgårdsön liv
spec. oväsen, bråk
det var då ett sabla liv här inne!; det var ett förfärligt liv på ståplats­läktaren
äv. kraft och livlighet hos person el. före­teelse
hon spritter av liv; fram­ställningen saknar liv; trots sina 80 år är han full av liv och hälsa
liv i luckan var­dagligtliv och rörelse, hög stämningdet var liv i luckan och bubbel i glasen när partiet firade valsegern
liv och rörelse all­män aktivitetpå torget var det liv och rörelse
med liv och lust/själ ivrigt och med glädjede tog sig an renoverings­arbetet med liv och lust
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 vanligen smeksamt el. poetiskt levande varelse
de leker så sött, de små liven
ibland med stark ton­vikt på levande till­stånd
JFR liv 1
flera liv kunde räddas
belagt sedan 1872
4 (människo)kroppens mellersta del
SYN. midja JFR överliv 1
han höll henne om livet; hon är smal om livet
äv. ålderdomligt moderliv
när hon låg i sin moders liv
äv. om hela kroppen
gå mot­ståndaren in på livet
äv. bildligt, spec. i ut­tryck för in­gående behandling eller dylikt
gå problemen in på livet
spec. äv. i ut­tryck för kontakt
han är svår att komma in på livet
veka livet sidorna och fram­sidan av buken omedelbart nedan­för rev­benenan­griparen knäade honom i veka livet
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
5 del av klädes­plagg som räcker från halsen ner till midjan
klänningsliv
löst liv; åt­sittande liv
belagt sedan 1648
6 slät, vertikal del av mur el. annan byggnads­del; om delar utan ut­språng eller dylikt
äv. om mellan­stycket (mellan flänsarna) på stål­balk
belagt sedan 1896
Du har ett liv, ett fattigt eller rikt.
Och det är inte någon annans likt.
Och du kan handskas med det ganska fritt.
Men än­då är det inte riktigt ditt. Anna Greta Wide, Du har ett liv (i Orgel­punkt, 1944)

SAOB

publicerad: 1898  
AFFÄR afä4r, äfv. 4r, r. l. m. (f. Lindfors (1815), Almqvist (1842)); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Ordformer
(affärder (pl.) dial., vulg. o. skämt. Kexél 1: 75 (1776); Böttiger 3: 69 (1843, 1858) osv.)
Etymologi
[af fr. affaire, urspr. à faire, att göra; med afs. på bet.-utvecklingen jfr äfv. t. geschäft, eng. business]
eg.: (sak att) göra, göromål, angelägenhet; i sht sak att uppgöra mellan två l. flere. — särsk.
1) göromål; förrättning; angelägenhet; sak (i allm.). Lägga sig i andras affärer. Det är din affär [efter fr. c'est votre affaire], det är din ensak (o. du får skylla dig själf, om det går på tok). Det är inte min affär [efter fr. ce n'est point mon affaire], det lägger jag mig inte i, l. det förstår jag mig inte på. Att uträtta ert uppdrag blir ett ögonblicks affär. (Rikskanslern) lofwade .. antaga sigh Direction öfwer Ridderhuuset, så wida .. andre affairer icke förhindrade. RARP V. 1: 330 (1654). Affairer tycks komma tåf (dvs. utaf) à faire, som wårt: ha til at göra .. Elljest säger man på swenska: Ährinde, Beställning, Syssla, förehafvande, företagande. Columbus Ordesk. 7 (1678). (Görtz) har .. bedt oss intet bekymra oss om Hertigdömet, det vore hans Affaire (dvs. ensak). M. Stenbock hos Nordberg 2: 363 (1713). (Han) hade .. blandat sig i en affaire, som intet kom honom vid. Nordberg 1: 51 (1740). Reuterholms ädla förhållande i denna affaire (dvs. en utnämningsfråga). Leopold i 2 Saml. 8: 97 (1793). Ledsam affär; invisum negotium. Lindfors (1815). Vänner och bekanta .. (kommo) för att höra, huru affären (dvs. studentexamen) gått. Svedelius Förfl. lif 104 (1889). — jfr FAMILJE-, HEDERS-, KÄRLEKS-AFFÄR m. fl.
2) (numera föga br.) i pl.: offentliga angelägenheter, statssaker. Carl X Gustaf I HSH 2: 122 (1657). Den Tredie af CantzlieRåden, kan vnder sitt bekymber (dvs. sin vård) hafwa alle Finsche, Est-, Lijf- och Ingermanlandsche affairer. Civ. instr. 338 (1661). Rydelius Förn. 223 (1721, 1737). Hvad .. angå dej / Polens affärer? Bellman 3: 154 (1790). Man är förvånad, att K(onung) Ferdinand ej sätter sig i spetsen för affairerna i (Madrid). DA 1825, nr 219, s. 1. Den, som med så mycken värma .. följer de allmänna affärerna (jfr 1). B. Cronholm Små bref 153 (1865). — jfr STATS-AFFÄRER, CHARGÉ D'AFFAIRES.
3) i uttr. göra (mycken osv.) affär af (ngn l. ngt), framhålla ss. viktig(t) l. förträfflig(t), göra väsen af, lägga vikt på, bry sig om; jfr AF I 8 anm. Göra affär af småsaker. Att studenterne .. icke göra någon affär af helsningen, .. då professorn kommer eller går. Snellman Tyskl. 407 (1842). Adlercreutz gjorde, som vanligt, ingen affär af sig sjelf. Beskow Lefnadsm. 122 (1857). Den heliga alliansen gjorde mycken affär af sin egen christlighet. Svedelius Statsk. 3: 232 (1869). Riksdagen bör anse det under sin värdighet att göra stor affär af hvad som .. yttras på folkmöten. VL 1893, nr 33, s. 4.
4) ekonomisk uppgörelse l. transaktion l. åtgärd, finansoperation, finansiellt företag; i pl. äfv.: ekonomi, finanser, ekonomiska förhållanden, ekonomisk verksamhet, handel, rörelse, köpenskap. Affär är affär, dvs. i transaktioner, med hvilka vinst åsyftas, böra icke andra syften (t. ex. välgörenhet) inblandas. Skrif upp hvad du lägger ut för mig, så kunna vi vid månadens slut göra upp våra affärer. Affairernes öfwerhopande. Wexel o. lähn bancken D 1 a (1668). Dalin Arg. 1: 170 (1733, 1754). Jag skall sköta hännes affairer på bästa sätt, och med första göra hänne reda derföre. Weste Werther 4 (1783, 1796). Hafva hufvud för affärer .. Afsluta en affär .. Hafva affärer med någon. Lindfors (1815). En vågsam, en vinstgifvande affär. Göra lysande affärer. Hafva vidsträckta affärer. Draga sig ur affärerna, från affärerna. Kindblad (1840). Det är en affär på tiotusen dollars. Wetterbergh G. Nord. 94 (1862). Göra affärer i fläsk. H. Lilljebjörn 1: 65 (1865). Han dref vidsträckta affärer. Kindblad (1867). (De) lågo i affärer med (honom). G. Nordensvan Penseldrag 159 (1883). Huset Horneca (i Amsterdam) .. hade betydande affärer på Sverige. Odhner G. III:s hist. 1: 212 (1885). (Köp) Det här pianot .. Nej, .. det är för stor affär för mig. Edgren Kamp. f. lyck. 49 (1887). Affärerna ligga nere. Björkman (1889). Mina resor .. i bergslagsbanans affärer. De Geer Minnen 2: 152 (1892). — företag l. åtgärd, som bringar vinst; inkomstkälla. Göra sig en affär .. af ngt. Schulthess (1885). Det är ingen affär. Björkman (1889). Det .. skulle blifva en ren affär för staten att .. (skaffa sig) egna stationer. VL 1894, nr 96, s. 2. handel. försäljning, omsättning, rörelse. Affären är icke liflig i dag. Schulthess (1885). — jfr BYTES-, SMYG-, STRUNT-, STYFVERS-, TOMT-, VÄXEL-AFFÄR m. fl. (jfr under 6).
5) i pl.: (ngns) förmögenhetsvillkor, ekonomisk ställning. Det är klent (l. står klent till) med affärerna (l. med mina affärer). Reglera sina affärer. Thorild 4: 38 (1792). Jag är van vid svaga affärer. Tegnér 6: 99 (1827). Mina affärer .. äro något bättre än för 3 à 4 år sedan. Dens. 6: 181 (1832). Hafva goda, klena, rediga, intrasslade, ruinerade affärer. Hans affärer stå på goda, på klena fötter. Kindblad (1840). Han kan utreda .. dessa räkenskaper .. och säga mig huru mina affärer stå. Almqvist Tre fruar 1: 33 (1842). Hafva derangerade affärer. De Geer Minnen 1: 100 (1847, 1892). I följd af sitt lättsinne .. hade han alltid dåliga affärer. H. Lilljebjörn 2: 23 (1867). Kon. Johan hade .., när affärerna det tilläto, varit ganska gifmild. Forssell Hist. 1: Bil. s. 48 (1869). Hålla sina affärer uppe. De Geer Minnen 1: 83 (1892).
6) handel. längre tid fortsatt verksamhet l. rörelse l. företag, hvarmed ekonomisk vinning åsyftas: handel, handelshus, firma, fabriksrörelse osv. Han drifver affären för egen räkning. En ung bokhandlare skall begynna smått och icke brådstörta utvecklingen af sin affär. Wieselgren Vår samt. 60 (1871, 1880). Den som har en affär, bör alltid förestå den sjelf. Hagdahl Fråga mig 246 (1883). Hvad är eder affär ..? .. Säker, solid affär .. Grunda en affär. Schulthess (1885). Hvarken staten eller bolaget har .. skördat vinst af företaget (Göta kanal) såsom affär betraktadt (jfr 4). De Geer i 3 SAH 1: 291 (1886). Affären (dvs. försäkringsbolaget) .. befinner sig i .. blomstrande skick. Forssell Stud. 2: 53 (1888). Sätta upp egen affär .. upphöra med affären. Björkman (1889). Jag har .. en affär, som sysselsätter hundra arbetare. Tavaststjerna Marin 15 (1890). — närmande sig till att beteckna lokal, hvari handel o. d. idkas, butik osv. Kryddkrämare N. N. har en affär på Norr och en på Söder. Min pojke står i Petterssons affär. I eftermiddag är jag inte hemma, jag är i affären. — jfr AGENTUR-, ALNGODS-, ASSURANS-, BANK-, BOLAGS-, BÖRS-, DISKONT-, ENGROS-, EXPORT-, FILIAL-, FÖRLAGS-, GROSSHANDELS-, HATT-, HÖKERI-, IMPORT-, KORTVARU-, MINUT-, PENNING-, REDERI-, SKEPPSFURNERINGS-, SKO-, SKRÄDDERI-, SMÖR-, SPANNMÅLS-, SPECERI-, SPEDITIONS-AFFÄR m. fl.
Anm. I åtskilliga af dessa ssgr kan -affär förekomma äfv. med bet. 4, liksom också bet. 6 kan ingå i ngra af de under 4 upptagna.
7) strid, drabbning; numera endast om mindre strid: träffning. Affairen vid Düna (år 1701). Nordberg 1: 168 (1740). Tilförne kunde ej någon affaire afgöras utan Entring. Chapman Præs. i VetA 1770, s. 11. Sista affären vid Svensksund. Rosenstein 3: 431 (1790). Några affärer af mindre värde (dvs. betydenhet) föreföllo mellan .. (sv. skärgårdsflottan) och ryska fartygen. Adlerbeth Ant. 1: 184 (c. 1792). Affär kallas en hastig sammanstötning af tvenne fiendtliga troppar, utan att öfvergå till egentlig batalj. Sturtzenbecher (1805). Eftertrupperna .. voro i affär med Björneborgarne. Mellin Nov. 3: 150 (1837). En liflig, het affär. Kindblad (1840). Var beredd till affär, / På minuten är fienden här. Runeberg 2: 79 (1848). — bildl. om andlig konflikt. Den Fransyske Werther (näml. i en fr. bearbetning af Goethes bok) kommer med helt skinn från affairen (jfr 1). SP 1792, nr 52, s. 2. — (föga br.) duell. Wetterstedt Conv.-ordb. (1822).
8) i faraospel: af punktör vid hållning gjord vinst. Han hade denna afton stor tur; en gång räknade han ända till tio affärer efter hvarandra. Kindblad (1867).
Ssgr (mestadels till 4):
A: AFFÄR-DRIFVARE. (†) = AFFÄRS-MAN 1. Dalin Arg. 1: 132 (1733, 1754).
-KARL. (†) = AFFÄRS-KARL. Lindfors (1815).
B: (5) AFFÄRS-BEKYMMER03~020. De Geer Minnen 1: 2 (1892).
(4, 6) -BITRÄDE~020. —
-BLICK~2. skarpsynthet l. godt omdöme i affärer. E. Wigström i VLS 182 (1888).
-BOK~2. räkenskapsbok. Schulthess (1885).
-BREF~2. Dalin (1850). SFS 1878, nr 55, s. 3.
-BYRÅ~02 l. ~20. inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar, rättegångars förande, uppsättande af skriftliga handlingar m. m. Kindblad (1840, 1867). NF (1875).
-CENTRUM~20. (Riksbankens) kontors lokal .. (var) alltför aflägset belägen från stadens affärscentrum. SD 1892, nr 330, s. 3.
-FÖRBINDELSE~0200. Penningen är .. verktyget .. för .. köpmännens affärsförbindelser. Svedelius Statsk. 4: 47 (1869). Affärsförbindelsen emellan Göteborg och England. SFS 1872, nr 3, s. 32. (De) stodo i affärsförbindelse med de tyska köpmännen. Schybergson 1: 194 (1887).
-FÖRETAG~002. Affärsföretag, så väl banker som kreditbolag och industribolag. Wieselgren Bilder 552 (1886).
(4, 5) -FÖRHÅLLANDE~0200. Olyckliga, bekymmersamma, goda affärsförhållanden. Svedelius Statsk. 4: 44 (1869). Hattarnes hushållningssystem ledde till en fullständig oreda i penningeväsendet och snart sagdt alla affärsförhållanden. De Geer i SAH 57: 273 (1881). Affärsförhållandet mellan Almqvist och procentaren. Wieselgren Bilder 331 (1888).
-FÖRSTÅND~02. Palmær 179 (1848). Hierta .. hade godt affärsförstånd. Wieselgren Bilder 463 (1881).
-GATA~20. En af hufvudstadens lifligaste affärsgator .. Vesterlånggatan. Neander i VLS 18 (1884).
-GENI~02.
1) utomordentlig fallenhet för o. skicklighet i affärsverksamhet. Wieselgren Bilder 458 (1879).
2) person, som har utomordentlig fallenhet för o. skicklighet i affärsverksamhet. —
-GREN~2. Jungberg (1873). Lysander Skr. 258 (1875). Med de goda åren .. vaknade ökad företagsamhet i alla affärsgrenar. Mechelin i Finland 103 (1893).
-HANDLING~20. post. Portot för affärshandlingar. SFS 1879, nr 14, s. 8.
-HUFVUD~20.
1) anlag o. fallenhet för affärsverksamhet. Benedictsson Folklif 126 (1887).
2) person, som har anlag o. fallenhet för affärsverksamhet. —
-HUS~2.
1) handelshus, firma.
2) Bonings- och affärshus .. blefvo förstörda. AB 1890, nr 14, s. 3.
(4, 6) -IDKANDE~200, adj. Den affärsidkande klassen. Kindblad (1840, 1867).
-KARL~2. Jag är en dålig affärs-karl. Atterbom Minnen 611 (1819). De Geer Minnen 1: 36 (1892).
-KNEP~2. Nyblom M. Twain 1: 71 (1873).
-KRETS~2. krets af affärsmän (se -MAN 1). I härvarande affärskretsar råder stor förstämning. Jungberg (1873).
-KUNNIG~20. Schulthess (1885).
-KUTYM~02. Rothschild (1885).
-KÄNNEDOM~002. Kindblad (1840, 1867).
-LIF~2. Wingård Minnen 3: 178 (1846). Med .. framgång egna sig åt affärslifvet. Wirsén i 3 SAH 2: 160 (1887). Affärslifvet (stående rubrik för börs- o. handelsunderrättelser). AB 1890.
(4, 6) -LOKAL~02. I jordvåningen ligga affärslokaler. Uppf. b. 1: 346 (1873). Hyra en butik eller affärslokal. Hagdahl Fråga mig 247 (1883).
-LUST~2. Spanmålsmarknaden .. var .. stilla med ringa affärslust. SD (L) 1892, nr 197, s. 7.
-LYNNE~20. Spekulationer .. (, som) varit för det svenska affärslynnet främmande. Samtiden 1872, s. 78. (G. I:s) affärslynne. Forssell Hist. II. 1: 65 (1875).
(4, 6) -LÄGENHET~002. Palats för handelsbodar och affärslägenheter af alla slag. Lundin N. Sthm 742 (1890).
-LÄRA~20, ss. undervisningsämne. Ped. tidskr. 1880, s. 177. Sv:s h. flicksk. 144 (1888).
-LÖS~2. handel. (artikel,) hvari (för tillfället) inga affärer göras. Socker (är) mera affärslöst. SD (L) 1892, nr 197, s. 3 (i börsunderrättelser). jfr: Spanmålsmarknaden är affärslös. Schulthess (1885).
-MAN~2.
1) person, som har handel, bankväsende l. industri till yrke. SC 2: 356 (1822). Valerius 2: 238 (1838). Wieselgren Vår samt. 7 (1868).
2) person, som är skicklig i affärers skötande. Dalin (1850).
3) [efter fr. homme d'affaires] person, som har (ngns) affärer om hand. Dalin (1850). De Geer Minnen 2: 251 (1892).
-MARKNAD~20. På somliga ställen hålles, före den vanliga marknaden, en affärsmarknad, på hvilken större köpslut uppgöras, årspris bestämmas o. s. v. Kindblad (1840, 1867).
-MORAL~02. —
-MÄNNISKA~200. Gumman hade i all sin tid varit en rask och dugtig affärsmenniska. Kindblad (1840, 1867). Björkman (1889).
-MÄSSIG~20. öfverensstämmande med hvad som är brukligt l. ändamålsenligt vid affärers skötande. Forssell Stud. 2: 216 (1888). n. ss. adv.: Tavaststjerna Inföd. 114 (1887).
-MÄSSIGHET—00~2. Wieselgren Bilder 28 (1886).
-OMBUD~02. —
-PAPPER~20. Diskontering .. af .. affärspapper. Skogman Bank II. 2: 54 (1846). Vexlar eller andra affärspapper. C. G. Hammarskjöld i NF 3: 1256 (1880).
-RESA~20, r. l. f. Wieselgren Bilder 337 (1888).
-RÖRELSE~200. (Beskows) fader — en högt aktad affärsman .., — önskade att sonen .. skulle biträda i affärsrörelsen. C. G. Strandberg i SAH 45: 17 (1869). (Provinsens) egentliga affärsrörelse går häröfver (dvs. öfver Umeå). Ill. Sv. 2: 183 (1886). En allmän stockning i affärsrörelsen. Schybergson 2: 193 (1889).
-SINNE~20. Lysander Almqv. 257 (1878). Ödman Minnen 1: 59 (1881).
-SKICKLIGHET—00~2. Samtiden 1872, s. 526.
-SKRIFVELSE~200. Affärsskrifvelser kunna vara formulär till skuldebref och räkningar; frakt- och forsedlar, orlofssedlar, fullmagter, uppgifter till mantalsskrifning, bouppteckning m. m. Norlén Underv. 76 (1885).
-SPRÅK~2. Verdandi 1884, s. 284. I affärsspråket sägas vexlar .. lyda på kort sigt. Heckscher i NF 17: 793 (1893).
-STIL~2.
1) om uttryckssättet. Brefvet var .. affattadt i affärsstil. Kindblad (1840, 1867).
2) En rask och sammanhängande handstil, s. k. affärsstil. Påhlman i Ver dandi 1890, s. 327.
(4, 5) -STÄLLNING~20. Den i allmänhet tryckta affärsställningen. SFS 1868, nr 5, s. 33. Hans affärsställning var rubbad. Schybergson 2: 231 (1889).
-UPPSATS~02. De så kallade affärs-uppsatserna höra .. ej till området för den uppfostrande undervisningen. Göransson 2: 79 (1877).
-VAN~2. Kindblad (1840, 1867). Brunius Gotl. k. 1: 55 (1864).
-VANA~20. Thomander Skr. 3: 42 (1851).
-VERKSAMHET~002. Hans tillgångar medgåfvo att .. fortsätta den förra affärsverksamheten. F. A. Dahlgren i SAH 47: 14 (1871). Den inhemska affärsverksamhetens utveckling. Schybergson 1: 196 (1887). Affärsverksamheten är .. förlamad. AB 1890, nr 7, s. 2.
-VINST~2. Rothschild (1885).
-VÄG~2. I affärsväg, i fråga om l. med afs. på affärer. Almqvist Skälln. 22 (1838). Jungberg (1873). Gå affärsvägen, egna sig åt handel o. d. Björkman (1889).
-VÄN~2. person, med hvilken man under längre tid har affärer, närmast o. i sht sådana, som afslutas till ömsesidig belåtenhet. Jungberg (1873). Wieselgren Bilder 263 (1884).
-VÄRLD~2. De (folk-) klasser, som ej höra till den egentliga affärsverlden. Rosenberg 40 (1878). Rubbningar i affärsvärlden. Forssell Stud. 2: 137 (1886).
-VÄXEL~20. AB 1890, nr 24, s. 4.
-ÅR~2. Björkman (1889). Nettovinsten för det affärsår, som slutade den 31 augusti. PT 1892, nr 219, s. 3.