SAOL

publicerad: 2015  

affischör

af·­fisch·­ör [‑ö´r] substantiv ~en ~er affischera

Singular
en affischör	obestämd form
en affischörs	obestämd form genitiv
affischören	bestämd form
affischörens	bestämd form genitiv
Plural
affischörer	obestämd form
affischörers	obestämd form genitiv
affischörerna	bestämd form
affischörernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

affischera affischerade affischerat

verb

affische´ra

● tillkänna­ge med hjälp av affischer

affischör

någon affischerar (om någon/något/sats)

någon affischerar (om någon)

någon affischerar (om något)

någon affischerar (om sats)

någon affischerar (något/sats)

någon affischerar (något)

någon affischerar (sats)

mötet har affischerats över hela stan

○ äv. bildligt mindre brukligt (allt­för) öppet visa

hon affischerar gärna sina kunskaper

belagt sedan 1749

affischeraaffischerande, affischering

Till SO

SAOB

publicerad: 1898  

AFFISCHÖR af1iʃö4r l. -œ4r, m.||(ig.); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.

Etymologi

[af fr. afficheur]

(mindre br.) kringbärare l. uppklistrare af affischer. Gynther Conv.-handlex. (1845). Wieselgren Bilder 403 (1875). AB 1890, nr 86, s. 3.

Till SAOB