SAOL

publicerad: 2015  
amfibolit
amfi·­bol·­it [‑i´t] substantiv ~en ~er en berg­art
Singular
en amfibolitobestämd form
en amfibolitsobestämd form genitiv
amfibolitenbestämd form
amfibolitensbestämd form genitiv
Plural
amfiboliterobestämd form
amfibolitersobestämd form genitiv
amfiboliternabestämd form
amfiboliternasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
amfibolit amfiboliten amfiboliter
amfi·bol·it·en
substantiv
amfiboli´t
en svartgrön berg­art
medel­tida dop­funtar av amfibolit
belagt sedan 1855; till grek. amfib´olos 'tvåvärdig'

SAOB

publicerad: 1898  
AMFIBOLIT am1fibåli4t l. -bol- l. -bωl-, l. 0104, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af t. amphibolit, bildadt 1823 af Breithaupt; jfr eng. amphibolite, -lyte; med afs. på ändelsen -it jfr AFRODIT; se för öfr. föreg.]
(mindre br.) miner. = föreg. A. Erdmann Bergart. 150 (1855). Cleve i NF (1875; se under AMFIBOL).
Ssg: AMFIBOLIT-SKIFFER1003~ l. 0103~20. miner. skiffrig blandning af hornblände o. glimmer. A. Erdmann Bergart. 150 (1855). NF (1875).