SAOL
publicerad: 2015
avslut
av|slut
substantiv
~et; pl. ~ • affärsöverenskommelse: stora avslut på fondbörsen
Singular | |
---|---|
ett avslut | obestämd form |
ett avsluts | obestämd form genitiv |
avslutet | bestämd form |
avslutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
avslut | obestämd form |
avsluts | obestämd form genitiv |
avsluten | bestämd form |
avslutens | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 1898
AFSLUT a3v~slɯ2t, n.; best. -et; pl. =.
handel. afslutning (af räkenskaper l. affärer); bokslut; köpslut. SAOB (1870). Lundell (1893). — konkretare. Afsluten under de sista åtta dagarna utgöra 9600 S(äckar) Brasilianskt (kaffe) till 3 5/8 à 4 3/8 sk. SvT 1852, nr 150, s. 3. — jfr AFSLUTA I 6.