SAOL

SO

publicerad: 2021  
avstängning av­stängningen av­stängningar
av|­stäng·ning·en
substantiv
a`vstängning
1 det att förhindra till­träde
SE stänga av 1
avstängning (av något)
av­stängningen av ras­området skedde först efter flera timmar
○ äv. om spärrande an­ordning
passera av­stängningen
belagt sedan 1841
2 det att förhindra till­flöde
SE stänga av 2
avstängningsknapp; avstängningskran
avstängning (av något)
belagt sedan 1898
3 sär­skilt sport förbud att ut­öva normal verksamhet
SE stänga av 3
avstängning (av någon) avstängning (från något/att+verb) (för något/sats)
avstängning (av någon) avstängning (från något) (för något)
avstängning (av någon) avstängning (från något) (för sats)
avstängning (av någon) avstängning (från att+verb) (för något)
avstängning (av någon) avstängning (från att+verb) (för sats)
domen blev en månads av­stängning för osportsligt upp­trädande
belagt sedan 1933
Till SO

SAOB

publicerad: 1898  
AFSTÄNGNING a3v~stäŋ2niŋ (a`fstängning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFSTÄNGA. — konkret:
1) afstängdt rum. Tidén 24 (1841). En afstängning med lås för .. spik, jerntråd, ankare .. m. m. Rothstein 712 (1856, 1875).
2) det, hvarmed man afstängt; stängsel, skiljevägg. Alströmer 25 (1727). Almqvist (1842).
Ssgr: AFSTÄNGNINGS-BRUNN310~2. Rören från slasktratt och reservoirer skola sluta fritt utom huset nära marken öfver skilda afstängningsbrunnar. Palmberg Hels. 98 (1889). —
-KRAN~2, å ångpannor. Björkman (1889). Tekn. tidskr. 1891, s. 172. —
-LUCKA~20. Schulthess (1885). H. Håkanson i Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 58.
Till SAOB