SAOL

publicerad: 2015  
bävan
bäv·­an substantiv; best. ~ • stark oro
Singular
en bävanobestämd form
en bävansobestämd form genitiv
bävanbestämd form
bävansbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
bävan bestämd form bävan, utrum
bäv·an
substantiv
bä`van
● stark oro
SE bäva 2
bävan (för något/att+verb/sats)
bävan (för något)
bävan (för sats)
bävan (för att+verb)
bävan (att+verb/sats)
bävan (sats)
bävan (att+verb)
de kände bävan in­för den faro­fyllda resan
belagt sedan 1526
Till SO

SAOB

publicerad: 1924  
BÄFVAN, sbst., se bäfva, v.
Till SAOB