SAOL

publicerad: 2015  

bikonvex

bi|­kon·­vex [bi`‑ el. ‑vek´s] adjektiv ~t ~a • om lins: konvex på båda sidor

Positiv
en bikonvex + substantiv
ett bikonvext + substantiv
den/det/de bikonvexa + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

bikonvex bi­konvext bi­konvexa

bi|­kon·vex

adjektiv

[bi`-] äv. [-ek´s]

● som har två konvexa ytor mest om lins

belagt sedan 1851

Till SO

SAOB

publicerad: 1909  

BIKONVEX bi3~konväk2s, stundom bi1konväk4s, adj.; adv. -T.

Etymologi

[jfr t. bikonvex, eng. biconvex o. fr. biconvexe; se BI-, prefix2]

konvex på två (motsatta) sidor, konvex-konvex, dubbelt konvex. Wiemer Müller Fys. gr. 2—3: 68 (1851, 1860). Antändning med tillhjälp af bikonvexa glas och speglar. PT 1901, nr 8, s. 3. Tvärsnittet (hos två grönländska kastpilspetsar) är framom sidohullingarne bikonvext. Swenander Harpun. 27 (1906).

Till SAOB