SAOL

publicerad: 2015  
bilism
bil·­ism [‑is´m] substantiv ~en bil
Singular
en bilismobestämd form
en bilismsobestämd form genitiv
bilismenbestämd form
bilismensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

  bilism subst.
  bilism (-ism)

SAOB

publicerad: 1910  
BILISM bilis4m, r.; best. -en.
Etymologi
[bildadt till BIL, sbst.3]
(i sht hvard.) användning af automobiler, automobilväsen, automobilsport, automobilism. Tidn. f. idr. 1902, s. 163. Som du vet, lefva vi i bilismens århundrade. Fädernesl. 1907, nr 37, s. 1.
Till SAOB