SAOL

publicerad: 2015  

biolog

bio·­log [‑lå´g] substantiv ~en ~er bio

Singular
en biolog	obestämd form
en biologs	obestämd form genitiv
biologen	bestämd form
biologens	bestämd form genitiv
Plural
biologer	obestämd form
biologers	obestämd form genitiv
biologerna	bestämd form
biologernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

biolog biologen biologer

bio·log·en

substantiv

[-lå´g]

● person som ägnar sig åt biologi vanligen yrkes­mässigt, t.ex. som forskare

○ äv. om kunnig amatör

fältbiolog

belagt sedan 1842; till biologi

Till SO

SAOB

publicerad: 1910  

BIOLOG bi1olå4g, äfv. bi1å- l. bi1ω-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.

Etymologi

[bildadt till BIOLOGI efter mönstret af sådana ordpar som TEOLOGI: TEOLOG, ZOOLOGI: ZOOLOG; jfr t. biolog, eng. biologist o. fr. biologiste]

person som idkar biologisk forskning l. biologiska studier. Biologen kan i de fysiska (naturvetenskaperna) endast se en död själlös mekanism. Fries Bot. utfl. 1: 144 (1842, 1853). Samverkan mellan hydrograferna och biologerna på det stora gemensamma arbetsfältet, hafvet. O. Pettersson i Ymer 1907, s. 141.

Till SAOB