SAOL
publicerad: 2015
bispår
bi|spår
substantiv
~et; pl. ~ • till spår 2 bi- 1
| Singular | |
|---|---|
| ett bispår | obestämd form |
| ett bispårs | obestämd form genitiv |
| bispåret | bestämd form |
| bispårets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bispår | obestämd form |
| bispårs | obestämd form genitiv |
| bispåren | bestämd form |
| bispårens | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
publicerad: 1911
BISPÅR bi3~spå2r, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
järnvägsspår som förbinder ett nära ett (hufvud)spår beläget ställe med detta; sidospår, stickspår; jfr BIBANA 1. Det förut omnämnda bispåret, som går från Klotens station till en vid sjön Långvattnet nybygd ångsåg, är 445 m. .. långt. Tekn. tidskr. 1877, s. 185. Stoppdynan, som brukar läggas midt öfver bispåret för att hindra vagnar att t. ex. blåsa ut på hufvudspåret. SDS 1898, nr 5, s. 2. (Järnväg) från Munkfors station .. till Karlstad med bispår till Kanikenäset. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 31.
Ssg: A: BISPÅR-ANLÄGGNING, se B.