SAOL

publicerad: 2015  
blondera
blond·­era verb ~de ~t bleka: ​blondera håret
Finita former
blonderarpresens aktiv
blonderaspresens passiv
blonderadepreteritum aktiv
blonderadespreteritum passiv
blonderaimperativ aktiv
Infinita former
att blonderainfinitiv aktiv
att blonderasinfinitiv passiv
har/hade blonderatsupinum aktiv
har/hade blonderatssupinum passiv
Presens particip
blonderande
Perfekt particip
en blonderad + substantiv
ett blonderat + substantiv
den/det/de blonderade + substantiv

SO

Sökningen på blonderad i SO gav inga svar.

Menade du:

blondera  
blindera  
blandad  
bronserad  
blindarkad  
balanserad  

SAOB

publicerad: 1916  
BLONDERAD bloŋde4rad, stundom blond-, i Sveal. äfv. 032, p. adj.
Etymologi
[till BLOND, sbst.1; jfr t. blondiert]
(föga br.) tillverkad till likhet med blonder, afsedd att likna blonder. Jungberg (1873). Schulthess (1885).