SAOL

publicerad: 2015  
charlatan
charl·­at·­an [‑a´n] substantiv ~en ~er bedragare, humbugsmakare
Singular
en charlatanobestämd form
en charlatansobestämd form genitiv
charlatanenbestämd form
charlatanensbestämd form genitiv
Plural
charlatanerobestämd form
charlatanersobestämd form genitiv
charlatanernabestämd form
charlatanernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
charlatan charlatanen charlataner
charl·at·an·en
substantiv
charlata´n
person som på ett vilse­ledande sätt försöker ge in­tryck av att äga viss (märklig) förmåga eller kunskap nu­mera särsk. om så­dan bedragare av intellektuell typ
en charlatan (i/på något)
en charlatan (i något)
en charlatan (något)
som lyriker och litteratur­kritiker var han lysande, men som politisk tänkare var han en charlatan
förr ofta all­männare om kvack­salvare, magnetisörer och dylikt
belagt sedan 1734; av franska charlatan med samma betydelse; av ita. ciarlatano 'prat­makare; kvack­salvare; charlatan', till ciarlare 'prata'

SAOB