CITAT sita4t, n., numera sällan r. (l. m.) (r. l. m. Polyfem III. 44: 2 (1811), Unge Minnen 64 (1835), Almqvist Kap. 27 (1838), Atterbom Siare VI. 1: 79 (1852), Lysander Rom. litt. 43 (1858), Rydqvist SSL 3: IX (1863), S. Bergström i Hist. bibl. 7: 489 (1880); n. Polyfem III. 1: 4 (1810), Dalin (1850) osv.); best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. = l. (ss. r. l. m. uteslutande) -er.
Etymologi
[jfr t. citat, n., af lat. citatum, n., eg. p. pf. till citare (se CITERA). Att ordet citat, som tidigast anträffats i början af 1800-talet, förr i regel haft realt genus, torde hafva berott på inflytande från CITATION, som i ä. tider äfv. förekom i bet. ”citat” i konkret mening, men i denna bet. under loppet af 1800-talet småningom undanträngts af citat]
ställe i tal l. skrift som i direkt l. indirekt form (äfv. i öfversättning) anföres från annan muntlig l. skriftlig framställning; återgifvande af en annans ord l. anförande af källskrift o. d. (stundom med bibet. af åberopande som bevis); äfv.: hänvisning; jfr CITATION 3 b samt BELÄGG; stundom abstr. (jfr CITATION 3 a). Ett anförande späckadt med citat från klassiska författare. Väl anbragta citat. Citatet är hämtadt från en allmänt bekant källa l. författare. Ordagranna, riktiga, ”tummade”, oriktiga, falska, oärliga citat. Återfinna citaten. Slå upp ett citat. Vara stark i citat. Polyfem III. 1: 4 (1810). Lessing .. tillsatte (ofta) dagar och nätter, för att berigtiga en falsk citat, ett origtigt angifvet tryckningsår. Därs. 44: 2 (1811). Palmblad i Bref rör. N. Skol. hist. 233 (1811). Reuterdahl Inl. t. theol. 165 (1837). Efter Geijers beställning .. måste Schröder då genomsöka hundra volymer för att anskaffa några få lumpna citater och uppgifter. Sturzen-Becker 1: 35 (1861). Anklagelsen för försummadt citat. C. F. E. Björling i Handl. rör. C. F. E. Björlings mat. läroboksförf.-skap 12 (1874). Utföra citatet. Schlyter Ordb. IV (1877). Det hela är angenämt kryddadt med små latinska citater. S. Bergström i Hist. bibl. 7: 487 (1880). Doktor Svante upplyste, att citatet var oriktigt. Rydberg Vap. 94 (1891). A. Malm har kontrollerat citaten ur källskrifter. Kock Medeltidsordspr. 2: IV (1892). Lämpliga citat ur litteraturen. Hjelmqvist Mod. lexikogr. 51 (1896). Hennes (dvs. friherrinnan Knorrings) första arbeten flöda af citat från Nicander, Jean Paul, Victor Hugo. Sylwan Sv. lit. 120 (1903). Lärda citater. Levertin Sv. gestalt. 234 (1903). jfr: Att vi icke upptaga citat från främmande språk (”lapsus calami” o. dyl.), faller efter vår plan av sig självt. Lundell Ordl. Förord XV (1893). jfr äfv.: (†) Församlingen väntade förgäfves, att han (dvs. prästen) som öfligt skulle säga sin citat, hvar ingångsspråket stod. Almqvist Kap. 27 (1838). — jfr ANDRAHANDS-, BIBEL-, BOK-, FÖRSTAHANDS-, LITTERATUR-, ORDBOKS-, PROSA-, TIDNINGS-, URKUNDS-, VERS-CITAT m. fl.
Ssgr: CITAT-FREKVENS03~02. —
-GRANSKNING~20. —
-KONTROLLERING~0020. —
-SAMLING~20. —
-STÄLLE~20. —
-URVAL~02 l. ~20.
