SAOL

publicerad: 2015  
dagtinga
dag|­tinga verb ~de ~t • köp­slå, kompromissa: ​dag­tinga med sitt sam­vete
Finita former
dagtingarpresens aktiv
dagtingaspresens passiv
dagtingadepreteritum aktiv
dagtingadespreteritum passiv
dagtingaimperativ aktiv
Infinita former
att dagtingainfinitiv aktiv
att dagtingasinfinitiv passiv
har/hade dagtingatsupinum aktiv
har/hade dagtingatssupinum passiv
Presens particip
dagtingande
Perfekt particip
en dagtingad + substantiv
ett dagtingat + substantiv
den/det/de dagtingade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
dagtinga dagtingade dagtingat
verb
da`gtinga
● något hög­tidligt göra (ovärdiga) efter­gifter särsk. med dragning åt köp­slående
JFR kompromissa
dagtinga med någon/något
dagtinga med någon
dagtinga med något
dag­tinga med sitt sam­vete
○ äv. något ålderdomligt förhandla (med någon) i syfte att under­kasta sig
dag­tinga med fienden; kommendanten var beredd att dag­tinga
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska daghþinga; efter lågtyska dagedingen 'ut­sätta dag'; se ur­sprung till dag, tinga
dagtingadagtingande, dagtingan
Till SO

SAOB