SAOL

publicerad: 2015  

destillat

de·­still·­at [‑a´t] substantiv ~et; pl. ~ • produkt av destillation

Singular
ett destillat	obestämd form
ett destillats	obestämd form genitiv
destillatet	bestämd form
destillatets	bestämd form genitiv
Plural
destillat	obestämd form
destillats	obestämd form genitiv
destillaten	bestämd form
destillatens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

destillat destillatet, plural destillat, bestämd plural destillaten

de·still·at·et

substantiv

destilla´t

● resultat av destillation särsk. om vätska som erhålls efter förångning av ursprungs­vätska

provrörsdestillat

destillat (av något)

ett knappt drickbart destillat

belagt sedan 1810; till destillera

Till SO

SAOB

publicerad: 1911  

DESTILLAT des1tila4t, äfv. däs1-, stundom de1-, l. (numera utom i Finl. nästan bl. hvard.) DISTILLAT dis1- l. di1- (- -át Dalin), n.; best. -et; pl. = l. -er.

Ordformer

(destillat Phosph. 1810, s. 368 osv., distillat Berzelius Kemi 3: 202 (1818), Nyblæus Pharm. 389 (1846), Dalin (1850), Uppf. b. 5: 155 (1874), Tekn. tidskr. 1881, s. 174, Hahnsson (1888), Karlfeldt Flora 18 (1906))

Etymologi

[jfr t. destillat, eng. distillate, nylat. destillatum, eg. p. pf. n. af destillare (se DESTILLERA)]

(nästan bl. tekn.; jfr dock a o. b) om den flytande kondensationsprodukt som framkommer vid en destillation; jfr DESTILLATIONS-, DESTILLERINGS-PRODUKT; ämne som vid en destillation ’går öfver' l. ’destillerar öfver', kondensat; motsatt DESTILLATIONS-, RETORT-ÅTERSTOD (RESIDUUM). Phosph. 1810, s. 368. SFS 1846, nr 35, s. 44. Framkommer distillatet droppvis eller stötvis, är det för svag eld och denna måste då ökas. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 53 (1869). Destillater med konstanta kokpunkter. Rosenberg Oorg. kemi 26 (1888). 2 Uppf. b. 7: 493 (1903). — särsk.

a) i bild; jfr DESTILLERA 4. (Stoffet) undergår en följd af reningsprocesser, för hvarje gång befrias det från något obehörigt, hvilket fälles till botten och afskiljes, och hvad som står kvar som ett sista destillat, en quinta essentia — är icke det alltid poesi? Larsson Intuition 38 (1892, 1904). (Claussens vårdikter) ge ofta som ett destillat af alla luftens och jordens färska och vårliga kryddor. Österling Män. o. landsk. 192 (1910). — jfr VIN-DESTILLAT.

b) (mindre br.) om destilleradt (jfr DESTILLERA 1 a γ) brännvin. Hur friskt att njuta bland viol den sura vårsallat / och lyfta mot en pingstblank sol det pura distillat! Karlfeldt Flora 18 (1906).

Till SAOB