SAOL

publicerad: 2015  
efterlikning
efter|­likn·ing substantiv ~en efterlikna
Singular
en efterlikningobestämd form
en efterlikningsobestämd form genitiv
efterlikningenbestämd form
efterlikningensbestämd form genitiv

SO

SAOB

publicerad: 1918  
EFTERLIKNING äf3ter~li2kniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till EFTERLIKNA; efterhärmning, imitation. Utan all trälaktig efterlikning (av det följda mönstret). Atterbom Minnen 278 (1818). (Naturens röster) liksom föresjunga skalden sina dikter och uppfordra honom till efterlikning och täflan. Cederschiöld Rytm. trollm. 158 (1905). — konkret. Atterbom S. dikt. 2: 324 (1818, 1838). En monumental fontän, som blir en efterlikning af den bekanta i Luxemburgpalatset i Paris. SDS 1894, nr 410, s. 3. När man jämför ett konstnärligt originalarbete med dess plastiska äfterlikning äller avbildning. Wulff Om övers. 1 (1897).
Ssg: EFTERLIKNINGS-DRIFT. Den efterlikningsdrift, som ligger i människonaturen. Ahnfelt Etik II. 2: 164 (1906).