SAOL

publicerad: 2015  

elaborera

e·­labor·­era verb ~de ~t • nog­grant ut­arbeta

Finita former
elaborerar	presens aktiv
elaboreras	presens passiv
elaborerade	preteritum aktiv
elaborerades	preteritum passiv
elaborera	imperativ aktiv
Infinita former
att elaborera	infinitiv aktiv
att elaboreras	infinitiv passiv
har/hade elaborerat	supinum aktiv
har/hade elaborerats	supinum passiv
Presens particip
elaborerande
Perfekt particip
en elaborerad + substantiv
ett elaborerat + substantiv
den/det/de elaborerade + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

elaborera elaborerade elaborerat

verb

elabore´ra

● ut­arbeta omsorgs­fullt särsk. med av­seende på (mer el. mindre konstnärlig) skrift

elaborera något

en elaborerad stil

belagt sedan 1653; av lat. elabora´re 'ut­arbeta; bearbeta'; jfr ur­sprung till laborera

elaboreraelaborerande, elaborering

Till SO

SAOB

publicerad: 1920  

ELABORERA e1labωre4ra l. el1-, l. -o- l. -å-, l. 01—, i Sveal. äv. —32, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.

Etymologi

[jfr t. elaborieren, fr. élaborer, ävensom eng. elaborate, av lat. elaborare, utarbeta, bearbeta, av e-, ut (se EX-), o. laborare, anstränga sig, bemöda sig, arbeta]

omsorgsfullt l. noggrant utarbeta; i sht med avs. på litterärt alster. Hausen Antiqv. forskn.-resa 1876, s. 4 (i handl. fr. 1653). Han .. brukar all mögelig flijt, at lärdt och väl sine predikningar elaborera. Växiö domk. akt. 1722, nr 152. Någon elaborerad stil brydde .. (Linné) sig .. icke om. Schück o. Warburg Sv:s litt. 2: 60 (1917).

Till SAOB