SAOL

publicerad: 2015  
enigmatisk
enigm·­at·­isk [‑a´t‑] adjektiv ~t ~a gåt­full
Positiv
en enigmatisk + substantiv
ett enigmatiskt + substantiv
den/det/de enigmatiska + substantiv
den enigmatiske + maskulint substantiv

SO

publicerad: 2021  
enigmatisk enigmatiskt enigmatiska
enigm·at·isk
adjektiv
enigma´tisk
något hög­tidligt svår­förklarlig och gåt­full
hans enigmatiska poesi; Mona Lisas enigmatiska leende
belagt sedan 1679; via lat. till grek. ai´nigma 'dunkelt tal; gåta'

SAOB

publicerad: 1922  
ENIGMATISK e1nigma4tisk l. en1-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(æn- Rudbeck, Melin Jesu lefv. 2: 149 (1843))
Etymologi
[jfr d. enigmatisk, t. enigmatisch, fr. énigmatique; ytterst av gr. αἲνιγμα, dunkelt tal, gåta, till αἶνος, tal, fabel, ordspråk (jfr PARENETISK)]
(i sht i kretsar med lärd bildning) gåtfull, fylld med gåtor, svårbegriplig, dunkel. Min ænigmatiska skrift. Rudbeck Bref 179 (1679; med avs. på R:s program: ”De Nihilo”). Det enigmatiska leendet (hos Mona Lisaporträttet). Sirén Da Vinci 242 (1911). — särsk. egyptol. i uttr. enigmatisk skrift, om en art (rebusartad) hieroglyfskrift. Piehl Bild. fr. Egypten 37 (1896).