SO
publicerad: 2021
entré
entrén entréer
entré·er
substantiv
[aŋ-] 
1
det att komma in i viss lokal, visst sammanhang eller dylikt; ursprungligen om skådespelares inträde på scenen
entréapplåd; entréreplik
primadonnan gör entré tidigt i första akten
○
äv. bildligt
det första barnet gjorde entré i mars; lagets allsvenska entré
belagt sedan 1814;
av franska entrée med samma betydelse, till entrer 'inträda'; av lat. intra´re 'träda in'; jfr ursprung till
äntra
2
del av (offentlig) byggnad där man går in och ut
JFR
ingång 1
entrédörr; huvudentré
museets pampiga entré
○
äv. om utrymmet omedelbart innanför ingången
man måste ta av sig ytterskorna i entrén
○
i sammansättn. äv. för att uttrycka att något inleder eller dylikt
entrérätt
belagt sedan 1808
3
avgift som betalas när man besöker offentlig lokal el. evenemang eller dylikt
entré (till något)
betala entré; entrén till museet var 50 kronor
belagt sedan 1845