SAOL
publicerad: 2015
entré
entré
[aŋtre´]
substantiv
~n ~er • ingång; avgift för inträde: vi ses i entrén; göra entré
Singular | |
---|---|
en entré | obestämd form |
en entrés | obestämd form genitiv |
entrén | bestämd form |
entréns | bestämd form genitiv |
Plural | |
entréer | obestämd form |
entréers | obestämd form genitiv |
entréerna | bestämd form |
entréernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
entré
entrén entréer
entré·er
substantiv
1
det att komma in i viss lokal, visst sammanhang eller dylikt; ursprungligen om skådespelares inträde på scenen
entréapplåd; entréreplik
entré (i/på något)
entré (i något)
entré (på något)
primadonnan gör entré tidigt i första akten
○
äv. bildligt
det första barnet gjorde entré i mars; lagets allsvenska entré
belagt sedan 1814;
av franska entrée med samma betydelse, till entrer 'inträda'; av lat. intra´re 'träda in'; jfr ursprung till
äntra
2
del av (offentlig) byggnad där man går in och ut
JFR
ingång 1
entrédörr; huvudentré
museets pampiga entré
○
äv. om utrymmet omedelbart innanför ingången
man måste ta av sig ytterskorna i entrén
○
i sammansättn. äv. för att uttrycka att något inleder eller dylikt
entrérätt
belagt sedan 1808
3
avgift som betalas när man besöker offentlig lokal el. evenemang eller dylikt
entré (till något)
betala entré; entrén till museet var 50 kronor
belagt sedan 1845
SAOB
publicerad: 1922
ENTRÉ aŋtre4, r. (f. Lundell) ((†) n. LejonkDr. 93 (1689)); best. -en l. -n; pl. -er. Anm. Stundom användes i bet. 3 den fr. pl. entrées. Hagdahl Kok. 55 (1879).
Ordformer
Etymologi
[av fr. entrée, till entrer, inträda (se ENTRERA)]
1) (i sht i salongsmässigt språk l. med skämtsam anstrykning; jfr dock nedan) inträde, stundom: intåg (i sht inför åskådare o. under mer l. mindre högtidlig form). Hans Zariske Maj:tz entree (i Moskwa). HH XVIII. 4: 36 (1709). Han gjorde sin entré (i salongen) förträffligt. Rydelius Dostojevski Id. 2: 305 (1919). — särsk. (fullt br.) om skådespelares, sångares osv. inträde på scenen; motsatt: sorti. Allm. Journ. 1814, nr 254, s. 2. Regl. f. K. theat. 1834, s. 19. Hon påstod, att han ej passat på sin entré, så att hon hållit på att komma af sig. PT 1908, nr 212 A, s. 3.
2) i uttr. komisk entré, om clownnummer på ett cirkusprogram.
3) [jfr fr. entrée (de ballet)] (†) (mellan)parti av en balett (där nya dansande uppträda). LejonkDr. 93 (1689). (De) danste en antré såm war ret artijg. HSH 6: 180 (1699).
4) kok. rätt som serveras i början av en måltid (före steken). Fåår-fierding till entreé. Rålamb 14: U 1 a (1690). Hagdahl Kok. 70 (1879).
5) (numera föga br.) början, begynnelse. Nyrén Charakt. 49 (c. 1765). Vid entrèen til det nya året. SP 1779, s. 44.
6) rätt till inträde, tillträde; förr äv. i pl. Föreningsmedlemmar äga fri entré. Denna Stads och orts .. Herrskaper (inviterades) til en Venetiansk bal emot 32 s(killing) för entreen. SP 1780, s. 120. Fria Entreer. Därs. 1809, nr 45, s. 4. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. av fr. entrées, pl.] (förr) i pl., om rätt l. privilegium att inträda i vissa rum vid hovet, t. ex. konungens sängkammare. (De personer av hovet) som hafva entréer uti konungens rum. G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 32 (1780). Leopold 2: 278 (1800, 1815).
b) (†) bildl., i förb. hava entré hos ngn, hava vunnit insteg hos ngn l. blivit familjär med ngn. Jag kunde ej märka, at han hade mer entré hos Y än alla andra. Elof Tegnér (1802) hos Wrangel TegnKärlekss. 233.
7) inträdesavgift. 25 öres entré. Entré 1 krona. Man tog för hög entré till festen. Andersson Frem. ord (1845).
8) ingång; förstuga, försal, vestibul; porthus; i sht om ingång som gör sig gällande i arkitektoniskt hänseende. Biljetter erhållas vid entréen. Ekipaget körde fram till stora entréen. DA 1808, nr 1, s. 3. Ett holländskt småstadshem med den hvita, luftiga entrén. Levertin 23: 217 (1906). — jfr HUVUD-ENTRÉ.
9) spelt. om de kort vilka spelaren behåller vid köp i vira l. lomber, ingång. Düben Lyck. talisman 5: 28 (1818). Essén Vapenaffären 175 (1917).