SAOL

publicerad: 2015  
entré
entré [aŋtre´] substantiv ~n ~er in­gång; av­gift för in­träde: ​vi ses i entrén; ​göra entré
Singular
en entréobestämd form
en entrésobestämd form genitiv
entrénbestämd form
entrénsbestämd form genitiv
Plural
entréerobestämd form
entréersobestämd form genitiv
entréernabestämd form
entréernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
entré entrén entréer
entré·er
substantiv
[aŋ-]
1 det att komma in i viss lokal, visst samman­hang eller dylikt; ur­sprungligen om skåde­spelares in­träde på scenen
entréapplåd; entréreplik
entré (i/på något)
entré (i något)
entré (något)
primadonnan gör entré tidigt i första akten
äv. bildligt
det första barnet gjorde entré i mars; lagets all­svenska entré
belagt sedan 1814; av franska entrée med samma betydelse, till entrer 'in­träda'; av lat. intra´re 'träda in'; jfr ur­sprung till äntra
2 del av (offentlig) byggnad där man går in och ut
entrédörr; huvudentré
museets pampiga entré
äv. om ut­rymmet omedelbart innan­för in­gången
man måste ta av sig ytter­skorna i entrén
i sammansättn. äv. för att ut­trycka att något in­leder eller dylikt
entrérätt
belagt sedan 1808
3 av­gift som betalas när man besöker offentlig lokal el. evenemang eller dylikt
entré (till något)
betala entré; entrén till museet var 50 kronor
belagt sedan 1845

SAOB

publicerad: 1922  
ENTRÉ aŋtre4, r. (f. Lundell) ((†) n. LejonkDr. 93 (1689)); best. -en l. -n; pl. -er. Anm. Stundom användes i bet. 3 den fr. pl. entrées. Hagdahl Kok. 55 (1879).
Ordformer
(entrieè LejonkDr. 93 (1689))
Etymologi
[av fr. entrée, till entrer, inträda (se ENTRERA)]
1) (i sht i salongsmässigt språk l. med skämtsam anstrykning; jfr dock nedan) inträde, stundom: intåg (i sht inför åskådare o. under mer l. mindre högtidlig form). Hans Zariske Maj:tz entree (i Moskwa). HH XVIII. 4: 36 (1709). Han gjorde sin entré (i salongen) förträffligt. Rydelius Dostojevski Id. 2: 305 (1919). — särsk. (fullt br.) om skådespelares, sångares osv. inträde på scenen; motsatt: sorti. Allm. Journ. 1814, nr 254, s. 2. Regl. f. K. theat. 1834, s. 19. Hon påstod, att han ej passat på sin entré, så att hon hållit på att komma af sig. PT 1908, nr 212 A, s. 3.
2) i uttr. komisk entré, om clownnummer på ett cirkusprogram.
3) [jfr fr. entrée (de ballet)] (†) (mellan)parti av en balett (där nya dansande uppträda). LejonkDr. 93 (1689). (De) danste en antré såm war ret artijg. HSH 6: 180 (1699).
4) kok. rätt som serveras i början av en måltid (före steken). Fåår-fierding till entreé. Rålamb 14: U 1 a (1690). Hagdahl Kok. 70 (1879).
5) (numera föga br.) början, begynnelse. Nyrén Charakt. 49 (c. 1765). Vid entrèen til det nya året. SP 1779, s. 44.
6) rätt till inträde, tillträde; förr äv. i pl. Föreningsmedlemmar äga fri entré. Denna Stads och orts .. Herrskaper (inviterades) til en Venetiansk bal emot 32 s(killing) för entreen. SP 1780, s. 120. Fria Entreer. Därs. 1809, nr 45, s. 4. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. av fr. entrées, pl.] (förr) i pl., om rätt l. privilegium att inträda i vissa rum vid hovet, t. ex. konungens sängkammare. (De personer av hovet) som hafva entréer uti konungens rum. G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 32 (1780). Leopold 2: 278 (1800, 1815).
b) (†) bildl., i förb. hava entré hos ngn, hava vunnit insteg hos ngn l. blivit familjär med ngn. Jag kunde ej märka, at han hade mer entré hos Y än alla andra. Elof Tegnér (1802) hos Wrangel TegnKärlekss. 233.
7) inträdesavgift. 25 öres entré. Entré 1 krona. Man tog för hög entré till festen. Andersson Frem. ord (1845).
8) ingång; förstuga, försal, vestibul; porthus; i sht om ingång som gör sig gällande i arkitektoniskt hänseende. Biljetter erhållas vid entréen. Ekipaget körde fram till stora entréen. DA 1808, nr 1, s. 3. Ett holländskt småstadshem med den hvita, luftiga entrén. Levertin 23: 217 (1906). — jfr HUVUD-ENTRÉ.
9) spelt. om de kort vilka spelaren behåller vid köp i vira l. lomber, ingång. Düben Lyck. talisman 5: 28 (1818). Essén Vapenaffären 175 (1917).
Ssgr: (6) ENTRÉ-AVGIFT. LBÄ 5—6: 147 (1797).
(6) -BILJETT. inträdesbiljett, inträdeskort. SP 1779, s. 1038.
(8) -BYGGNAD. TT 1895, Allm. s. 166.