SAOL

publicerad: 2015  

erodera

e·­rod·­era verb ~de ~t 1 nöta bort del av land­yta; genom nötning åstad­komma fåra2 nötas bort​ – Jfr erosion.

Finita former
eroderar	presens aktiv
eroderas	presens passiv
eroderade	preteritum aktiv
eroderades	preteritum passiv
erodera	imperativ aktiv
Infinita former
att erodera	infinitiv aktiv
att eroderas	infinitiv passiv
har/hade eroderat	supinum aktiv
har/hade eroderats	supinum passiv
Presens particip
eroderande
Perfekt particip
en eroderad + substantiv
ett eroderat + substantiv
den/det/de eroderade + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

erodera eroderade eroderat

verb

erode´ra

● ibland med partikel, sär­skiltbort, ner bryta ner genom erosion

något eroderar (bort/ner) (något)

något eroderar (bort) (något)

något eroderar (ner) (något)

toppen på berget hade eroderats bort; vågorna eroderar ständigt kusten

○ äv. brytas ner genom erosion

berget eroderade

belagt sedan 1890; av lat. ero´dere 'gnaga bort; fräta bort'

eroderaeroderande, erodering, erosion

Till SO

SAOB

publicerad: 1922  

ERODERA e1rωde4ra l. er1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr EROSION.

Etymologi

[ytterst av lat. erodere, avgnaga, fräta, af e, bort (se EX-) o. rodere, gnaga]

geol. i fråga om vattens o. vinds successiva bortförande av fasta beståndsdelar från jordens yta: avnöta, bortnöta; äv.: gm erosion åstadkomma (en fåra o. d. i jordytan). Nathorst JordH 358 (1890). Vattnets eroderande verksamhet. TurÅ 1906, s. 217. Sandsten, i hvilken .. bäcken eroderat åt sig en djup fåra. Fennia XXXII. 7: 9 (1912). — jfr BORT-ERODERA.

Särskilda förbindelser: ERODERA FRAM 1010 4. gm erosion blotta (ett bärglager). Hedin Gm Asien 2: 257 (1898). —

ERODERA SIG NED1010 0 4. om vattendrag: gräva sig ned (i marken). Nordenskjöld Polarv. 193 (1907).

Till SAOB