SAOL

publicerad: 2015  

förarbete

för|­arbete [fö`r‑] substantiv ~t ~n • för­beredande arbete

Singular
ett förarbete	obestämd form
ett förarbetes	obestämd form genitiv
förarbetet	bestämd form
förarbetets	bestämd form genitiv
Plural
förarbeten	obestämd form
förarbetens	obestämd form genitiv
förarbetena	bestämd form
förarbetenas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

förarbete för­arbetet för­arbeten

för|­arbet·et

substantiv

fö`rarbete

● för­beredande arbete t.ex. planering, i syfte att under­lätta det egentliga arbetet

förarbete (på/till något)

förarbete (på något)

förarbete (till något)

ut­kast och för­arbeten för pjäsen; för­arbetet är det viktigaste när man ska tapetsera; hon gjorde lagets tredje mål efter fint för­arbete av mitt­fältarna

○ spec. om kommentarer och dylikt som görs under ut­arbetande av lagar (äv. konkret)

av för­arbetena fram­går hur paragrafen ska tolkas

belagt sedan 1818

Till SO

SAOB

publicerad: 1927  

FÖRARBETE fö3r~arbe2te l. fœ3r~, n.; best. -et; pl. -en.

Etymologi

[till FÖR- I 2; jfr t. vorarbeit]

förberedande arbete, förberedelse; på förhand undangjort arbete (som ligger till grund l. tillgodogöres för ett annat); ofta konkret(are); i fråga om konstnärligt l. litterärt arbete o. d. stundom närmande sig l. övergående i bet.: förstudie, skiss, utkast. Göra, igångsätta, vara sysselsatt med förarbetet l. förarbetena till l. för ngt. Efter vidlyftiga förarbeten. Nödvändiga förarbeten. Geijer I. 1: 168 (1818). (Schlyters glossariearbete blir) det yppersta förarbete till en allmän svensk ordbok. SKN 1841, s. 139. Sysselsättningen med Shakspeare hade varit ett förträffligt förarbete för sysselsättningen med Eddorna. Svedelius i SAH 39: 50 (1864). Det väldiga vetenskapliga förarbete, som vår tids tänkare genast kunna taga till underlag för sina system. Verd. 1884, s. 167. (Thukydides') historia är strängt taget blott ett förarbete, som han aldrig hann avsluta. Schück AllmLittH 1: 163 (1919).

Till SAOB