SAOL

publicerad: 2015  

förvisning

för·­vis·­ning substantiv ~en ~ar • till förvisa 1

Singular
en förvisning	obestämd form
en förvisnings	obestämd form genitiv
förvisningen	bestämd form
förvisningens	bestämd form genitiv
Plural
förvisningar	obestämd form
förvisningars	obestämd form genitiv
förvisningarna	bestämd form
förvisningarnas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

förvisning förvisningen förvisningar

för·vis·ning·en

substantiv

förvi´sning

1 det att tvingas lämna viss ort el. visst land; vanligen på längre el. obestämd tid

SE förvisa 1 JFR deportation, exil

förvisningsorder; förvisningsort

förvisning (av någon) (någonstans)

○ äv. all­männare det att tvingas bege sig till sämre plats

hans förvisning till hotellets lilla annex

belagt sedan 1850

2 hänskjutning av visst ärende till högre dom­stol

SE förvisa 2

förvisning (av något) (någonstans)

belagt åtm. sedan 1925

Till SO

SAOB

publicerad: 1928  

FÖRVISNING, sbst., se förvisa, v.1

Till SAOB