SO
publicerad: 2021
fanatisk
fanatiskt fanatiska
fan·at·isk
adjektiv
●
som kämpar hårt och blint för någon sak i övertygelsen att alla motståndare har fel
en fanatisk nationalist; lagets fanatiska supporterklubb
○
äv. om handling och dylikt
hans fanatiska blick
belagt sedan 1786;
via tyska, franska av lat. fana´ticus 'hänryckt; förryckt', till fa´num 'helgedom'; besläktat med
profan
SAOB
publicerad: 1924
FANATISK fana4tisk, adj.; adv. -T.
1) (†) svärmisk, fantastisk, överspänd. Romaner och Fanatiska böker. Scherping Cober 1: 251 (1734). Underliga phanatiska meningar och besynnerliga lefnadssätt. Bælter Chr. 250 (1743, 1748). Något fanatiskt eller phantastiskt. Rydén Pontoppidan 499 (1766). En fanatisk präst. Porthan BrefCalonius 595 (1799); möjl. till 2.
2) som äger l. beror på l. ger uttryck åt osv. ett sinnestillstånd l. en andlig läggning utmärkt av passionerad (o. till allt beredd) tro på det riktiga l. berättigade i omfattade ståndpunkter; vanl. klandrande, med bibet. af ofördragsamhet l. blind envetenhet: oresonlig, frenetisk; stundom övergående i bet.: som (i ngn viss egenskap) är passionerad, inbiten. Med fanatiskt nit, raseri. Vara föremål för en fanatisk beundran, förföljelse. Fanatiska anhängare, fiender. Vara en fanatisk kortspelare. Förakta ej et folk, som .. / Med en fanatisk fröjd et hatadt lif skall våga. Kellgren 1: 19 (1786). Den temligen fanatiskt frihandelsvänliga Göteborgsposten. VL 1894, nr 201, s. 2. — jfr PARTI-FANATISK m. fl.