SAOL

publicerad: 2015  

fascinera

fasc·­in·­era [fa∫in‑ ljust sj‑ljud] verb ~de ~t • göra hän­ryckt, tjusa; ​jfr fascination

Finita former
fascinerar	presens aktiv
fascineras	presens passiv
fascinerade	preteritum aktiv
fascinerades	preteritum passiv
fascinera	imperativ aktiv
Infinita former
att fascinera	infinitiv aktiv
att fascineras	infinitiv passiv
har/hade fascinerat	supinum aktiv
har/hade fascinerats	supinum passiv
Presens particip
fascinerande
Perfekt particip
en fascinerad + substantiv
ett fascinerat + substantiv
den/det/de fascinerade + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

fascinera fascinerade fascinerat

verb

[-∫ine´ra]ljust sj-ljud

● ofta part. väcka intensivt intresse hos någon

JFR tjusa

fascinerande

någon/något fascinerar (någon)

någon fascinerar (någon)

något fascinerar (någon)

Hamlet­gestalten upp­hör aldrig att fascinera; de fick fascinerande in­blickar i den senaste medicinska forskningen; hon har all­tid varit fascinerad av sagor

belagt sedan 1658; av lat. fascina´re 'förtrolla'

fascinerafascination

Till SO

SAOB

  fascinera verb1
  fascinera verb2