SAOL
publicerad: 2015
feriearbete
ferie|arbete
substantiv
~t ~n • till arbete 2 ferie
Singular | |
---|---|
ett feriearbete | obestämd form |
ett feriearbetes | obestämd form genitiv |
feriearbetet | bestämd form |
feriearbetets | bestämd form genitiv |
Plural | |
feriearbeten | obestämd form |
feriearbetens | obestämd form genitiv |
feriearbetena | bestämd form |
feriearbetenas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
arbete
arbetet arbeten
arbet·et
substantiv
1
stadigvarande sysselsättning som ger försörjning och som vanligen är nödvändig (och tillräcklig) för detta
arbete (med något/att+verb) (för/hos någon/något)
arbete (med något) (för någon)
arbete (med något) (för något)
arbete (med något) (hos någon)
arbete (med något) (hos något)
arbete (med att+verb) (för någon)
arbete (med att+verb) (för något)
arbete (med att+verb) (hos någon)
arbete (med att+verb) (hos något)
arbete (som någon) (för/hos någon/något)
arbete (som någon) (för någon)
arbete (som någon) (för något)
arbete (som någon) (hos någon)
arbete (som någon) (hos något)
ett kvalificerat arbete; ett välbetalt arbete; ha fast arbete; allas rätt till arbete; ta ledigt från arbetet; de strejkande har återgått till arbetet; hon söker arbete varje dag
○
äv. om möjlighet till sådan sysselsättning
arbetstillfälle
den nya anläggningen kommer att ge arbete åt 75 personer
○
äv. om plats för arbete
hon är på arbetet mellan 8 och 5
○
äv. mer el. mindre personifierat
särskilt som marxistisk term
klyftan mellan kapital och arbete
lägga ner arbetet
börja strejkade lade ner arbetet i protest mot uppsägningarna
belagt sedan mitten av 1400-talet (Konung Christoffers Landslag);
fornsvenska arbeide, arbete; av lågtyska arbeit 'möda'; jfr ursprung till
arvode
2
knappast plur.
verksamhet som kräver viss ansträngning med tonvikt ibland på ansträngningen, ibland på verksamheten
arbete (med/på något/att+verb)
arbete (med något)
arbete (med att+verb)
arbete (på något)
arbete (på att+verb)
hårt arbete; tungt arbete; hon satte funktionärerna i arbete; arbetet med förberedelserna pågår; han lade ner ett stort arbete på artikeln
○
äv. med tonvikt på mängden arbetsuppgifter
en massa arbete återstår innan huset är klart
○
äv. om kvaliteten på (resultatet av) verksamheten
gravvårdar tillverkas – solitt och gott arbete utlovas
belagt sedan mitten av 1400-talet
Konung Christoffers Landslag
3
konkret produkt av mänsklig verksamhet särsk. om konstnärlig produkt el. hantverksalster
ett arbete (i något)
ett arbete (om någon/något/sats)
ett arbete (om någon)
ett arbete (om något)
ett arbete (om sats)
ett vetenskapligt arbete om mänskliga rättigheter; pristagarens samlade arbeten; ett vackert arbete i nysilver
belagt sedan 1501
Skrå-Ordningar
4
term inom fysik
knappast plur.
mekanisk energi som måste tillföras en kropp för att flytta den
det är ansträngande att stå och hålla en väska på 20 kg i handen, men fysikaliskt sett innebär det inte att man uträttar något arbete
belagt sedan 1855
Arbetets söner.
Titel på en klassisk arbetarsång av Henrik Menander (1885)
SAOB
publicerad: 1924
FERIE fe4rie, r.; best. -en; pl. -er. Anm. 1:o Ordet användes först sent i sg. (Geijerstam Bang Fædra 32 (1883: sommarferiens), LoW (1911)) o. brukas ännu företrädesvis i pl. Sg. förekommer huvudsakl. endast i södra Sv. (jfr sg. ferie i d.). 2:o Ordet uppträdde förr äv. med lat. böjning. Sigfridi G 2 a (1619). Swedberg Schibb. 271 (1716).
Etymologi
[liksom d. ferie, t. ferien, pl., av lat. feriæ, pl., vilo- l. högtidsdagar, besläktat med festum (se FEST); jfr äv. FIRA]
tid då (det regelbundna) arbetet vilar inom en skola l. offentlig institution, fritid, vilotid, (sommar-, jul-)lov, längre skollov; numera företrädesvis ifråga om skolor, universitet o. d. (i fråga om ämbetsmän, arbetare m. fl. användes däremot: semester). Vara på landet under ferierna, stundom över ferierna. Återvända från sina ferier. Ha(va) ferier. Riksdagen håller ferier för närvarande. Så är doch institutionen j academien och skolerne så oricktigh .., att ingen där kan komma till någon erudition. Först för dhee månge ferier dhee der taga sigh före. Annerstedt UUH Bih. 1: 147 (i handl. fr. 1620). Under Vacantierne eller Ferierne böra inga Dommar afsäyas. Abrahamsson 593 (efter handl. fr. 1725). ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. D 4 b. Lyckligtvis voro ferierna så rundliga, att vi fingo vara hemma en månad kring julen och tre månader om sommaren. De Geer Minn. 1: 16 (1892). — jfr BET-, JUL-, PINGST-, PÅSK-, SKOL-, SOMMAR-FERIER m. fl. — särsk. i utvidgad o. bildl. anv. Ta sig ferier, ta sig ledigt från sitt arbete. De stora känslorna, som .. fordra ferier ibland. Hallström i 3SAH 24: 364 (1912).
Ssgr: FERIE-ARBETE~020, äv. ~200. särsk. om arbete som skolungdom ålägges l. anbefalles att utföra under ferierna. Obligatoriskt, frivilligt feriearbete. PedT 1882, s. 44. SFS 1895, nr 24, s. 3. —
-BARN. om fattigt stadsbarn som får tillbringa ferierna i enskildt hem på landet. Ta emot ett feriebarn över sommaren. SD(L) 1902, nr 532, s. 6. —
-DAG. dag under ferierna; äv. (numera föga br.) om enstaka lovdag. Wilskman Eccl. 934 (cit. fr. 1773). LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 7. —
-HEM. Feriehem, plats på landet, där tillfälle beredts lägre funktionärer i statens tjänst och dylika att tillbringa sin ledighet. 2NF (1907). —
-KOLONI. särsk.: skollovskoloni för fattiga folkskolebarn från städerna. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 572. 2NF 25: 1106 (1917). —
-KURS. i sht om ”sommarkurs” för (folkskol)lärares fortsatta teoretiska o. praktiska utbildning; äv. om ferieläsning för lärjungar; jfr -LÄSNING 1. Verd. 1883, s. 162. Akademiska feriekurser i Helsingfors. AB 1893, nr 271, s. 3. —
-LÄSNING.
1) förr: undervisning vid elementarlärovärken under viss del av sommarferien; numera om privat anordnade kurser, i sht för inträdessökande l. för lärjungar som icke erhållit flyttning till högre klass. Så kallad Ferieläsning eller tillfälle till undervisning under ferierna .. har vid alla Skolor .. varit föranstaltad. BerRevElLärov. 1832, s. 28.
2) jfr -ARBETE. Botemedlet (mot en alltför lång ledighet från läsning) anse vi ligga i en rätt ordnad ferieläsning. Verd. 1885, s. 287. —
Avledn.: FERIERA, v. [jfr d. feriere, lat. feriari] (†) taga sig ferier, hålla ferier. Sädan feriera i uthi marknadtz tijder, huilket intet heller practiseras på andra universiteter. Annerstedt UUH Bih. 1: 384 (i handl. fr. 1647). FörordnSthmStyr. 1672, s. 11.