SAOL

publicerad: 2015  
feriearbete
ferie|­arbete substantiv ~t ~n till arbete 2 ferie
Singular
ett feriearbeteobestämd form
ett feriearbetesobestämd form genitiv
feriearbetetbestämd form
feriearbetetsbestämd form genitiv
Plural
feriearbetenobestämd form
feriearbetensobestämd form genitiv
feriearbetenabestämd form
feriearbetenasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
arbete arbetet arbeten
arbet·et
substantiv
ar`bete
1 stadig­varande syssel­sättning som ger försörjning och som vanligen är nöd­vändig (och till­räcklig) för detta
arbete (med något/att+verb) (för/hos någon/något)
arbete (med något) (för någon)
arbete (med något) (för något)
arbete (med något) (hos någon)
arbete (med något) (hos något)
arbete (med att+verb) (för någon)
arbete (med att+verb) (för något)
arbete (med att+verb) (hos någon)
arbete (med att+verb) (hos något)
arbete (som någon) (för/hos någon/något)
arbete (som någon) (för någon)
arbete (som någon) (för något)
arbete (som någon) (hos någon)
arbete (som någon) (hos något)
ett kvalificerat arbete; ett väl­betalt arbete; ha fast arbete; allas rätt till arbete; ta ledigt från arbetet; de strejkande har åter­gått till arbetet; hon söker arbete varje dag
äv. om möjlighet till så­dan syssel­sättning arbetstillfälle
den nya an­läggningen kommer att ge arbete åt 75 personer
äv. om plats för arbete
hon är på arbetet mellan 8 och 5
äv. mer el. mindre personifierat sär­skilt som marxistisk term
klyftan mellan kapital och arbete
lägga ner arbetet börja strejkade lade ner arbetet i protest mot upp­sägningarna
belagt sedan mitten av 1400-talet (Konung Christoffers Landslag); fornsvenska arbeide, arbete; av lågtyska arbeit 'möda'; jfr ur­sprung till arvode
2 knappast plur. verksamhet som kräver viss an­strängning med ton­vikt ibland på an­strängningen, ibland på verksamheten
arbete (med/på något/att+verb)
arbete (med något)
arbete (med att+verb)
arbete (något)
arbete (på att+verb)
hårt arbete; tungt arbete; hon satte funktionärerna i arbete; arbetet med för­beredelserna på­går; han lade ner ett stort arbete på artikeln
äv. med ton­vikt på mängden arbets­uppgifter
en massa arbete åter­står innan huset är klart
äv. om kvaliteten på (resultatet av) verksamheten
grav­vårdar till­verkas – solitt och gott arbete ut­lovas
belagt sedan mitten av 1400-talet Konung Christoffers Landslag
3 konkret produkt av mänsklig verksamhet särsk. om konstnärlig produkt el. hantverks­alster
handarbete; originalarbete; slöjdarbete; specialarbete
ett arbete (om någon/något/sats)
ett arbete (om någon)
ett arbete (om något)
ett arbete (om sats)
ett arbete (i något)
ett vetenskapligt arbete om mänskliga rättigheter; pris­tagarens samlade arbeten; ett vackert arbete i ny­silver
belagt sedan 1501 Skrå-Ordningar
4 term in­om fysik knappast plur. mekanisk energi som måste till­föras en kropp för att flytta den
det är an­strängande att stå och hålla en väska på 20 kg i handen, men fysikaliskt sett inne­bär det inte att man ut­rättar något arbete
belagt sedan 1855
Arbetets söner. Titel på en klassisk arbetar­sång av Henrik Menander (1885)

SAOB

publicerad: 1924  
FERIE fe4rie, r.; best. -en; pl. -er. Anm. 1:o Ordet användes först sent i sg. (Geijerstam Bang Fædra 32 (1883: sommarferiens), LoW (1911)) o. brukas ännu företrädesvis i pl. Sg. förekommer huvudsakl. endast i södra Sv. (jfr sg. ferie i d.). 2:o Ordet uppträdde förr äv. med lat. böjning. Sigfridi G 2 a (1619). Swedberg Schibb. 271 (1716).
Etymologi
[liksom d. ferie, t. ferien, pl., av lat. feriæ, pl., vilo- l. högtidsdagar, besläktat med festum (se FEST); jfr äv. FIRA]
tid då (det regelbundna) arbetet vilar inom en skola l. offentlig institution, fritid, vilotid, (sommar-, jul-)lov, längre skollov; numera företrädesvis ifråga om skolor, universitet o. d. (i fråga om ämbetsmän, arbetare m. fl. användes däremot: semester). Vara på landet under ferierna, stundom över ferierna. Återvända från sina ferier. Ha(va) ferier. Riksdagen håller ferier för närvarande. Så är doch institutionen j academien och skolerne så oricktigh .., att ingen där kan komma till någon erudition. Först för dhee månge ferier dhee der taga sigh före. Annerstedt UUH Bih. 1: 147 (i handl. fr. 1620). Under Vacantierne eller Ferierne böra inga Dommar afsäyas. Abrahamsson 593 (efter handl. fr. 1725). ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. D 4 b. Lyckligtvis voro ferierna så rundliga, att vi fingo vara hemma en månad kring julen och tre månader om sommaren. De Geer Minn. 1: 16 (1892). — jfr BET-, JUL-, PINGST-, PÅSK-, SKOL-, SOMMAR-FERIER m. fl. — särsk. i utvidgad o. bildl. anv. Ta sig ferier, ta sig ledigt från sitt arbete. De stora känslorna, som .. fordra ferier ibland. Hallström i 3SAH 24: 364 (1912).
Ssgr: FERIE-ARBETE~020, äv. ~200. särsk. om arbete som skolungdom ålägges l. anbefalles att utföra under ferierna. Obligatoriskt, frivilligt feriearbete. PedT 1882, s. 44. SFS 1895, nr 24, s. 3.
-BARN. om fattigt stadsbarn som får tillbringa ferierna i enskildt hem på landet. Ta emot ett feriebarn över sommaren. SD(L) 1902, nr 532, s. 6.
-DAG. dag under ferierna; äv. (numera föga br.) om enstaka lovdag. Wilskman Eccl. 934 (cit. fr. 1773). LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 7.
-HEM. Feriehem, plats på landet, där tillfälle beredts lägre funktionärer i statens tjänst och dylika att tillbringa sin ledighet. 2NF (1907).
-KOLONI. särsk.: skollovskoloni för fattiga folkskolebarn från städerna. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 572. 2NF 25: 1106 (1917).
-KURS. i sht om ”sommarkurs” för (folkskol)lärares fortsatta teoretiska o. praktiska utbildning; äv. om ferieläsning för lärjungar; jfr -LÄSNING 1. Verd. 1883, s. 162. Akademiska feriekurser i Helsingfors. AB 1893, nr 271, s. 3.
-LÄSNING.
1) förr: undervisning vid elementarlärovärken under viss del av sommarferien; numera om privat anordnade kurser, i sht för inträdessökande l. för lärjungar som icke erhållit flyttning till högre klass. Så kallad Ferieläsning eller tillfälle till undervisning under ferierna .. har vid alla Skolor .. varit föranstaltad. BerRevElLärov. 1832, s. 28.
2) jfr -ARBETE. Botemedlet (mot en alltför lång ledighet från läsning) anse vi ligga i en rätt ordnad ferieläsning. Verd. 1885, s. 287.
-LÄXA. (föga br.) jfr -ARBETE. PedT 1894, s. 11.
-TID. Under ferietiden. Flintberg Lagf. 4: 171 (i handl. fr. 1762).
Avledn.: FERIERA, v. [jfr d. feriere, lat. feriari] (†) taga sig ferier, hålla ferier. Sädan feriera i uthi marknadtz tijder, huilket intet heller practiseras på andra universiteter. Annerstedt UUH Bih. 1: 384 (i handl. fr. 1647). FörordnSthmStyr. 1672, s. 11.