SAOL
publicerad: 2015
feriehem
ferie|hem
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1hem 2 ferie
| Singular | |
|---|---|
| ett feriehem | obestämd form |
| ett feriehems | obestämd form genitiv |
| feriehemmet | bestämd form |
| feriehemmets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| feriehem | obestämd form |
| feriehems | obestämd form genitiv |
| feriehemmen | bestämd form |
| feriehemmens | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 1924
FERIE fe4rie, r.; best. -en; pl. -er. Anm. 1:o Ordet användes först sent i sg. (Geijerstam Bang Fædra 32 (1883: sommarferiens), LoW (1911)) o. brukas ännu företrädesvis i pl. Sg. förekommer huvudsakl. endast i södra Sv. (jfr sg. ferie i d.). 2:o Ordet uppträdde förr äv. med lat. böjning. Sigfridi G 2 a (1619). Swedberg Schibb. 271 (1716).
Etymologi
[liksom d. ferie, t. ferien, pl., av lat. feriæ, pl., vilo- l. högtidsdagar, besläktat med festum (se FEST); jfr äv. FIRA]
tid då (det regelbundna) arbetet vilar inom en skola l. offentlig institution, fritid, vilotid, (sommar-, jul-)lov, längre skollov; numera företrädesvis ifråga om skolor, universitet o. d. (i fråga om ämbetsmän, arbetare m. fl. användes däremot: semester). Vara på landet under ferierna, stundom över ferierna. Återvända från sina ferier. Ha(va) ferier. Riksdagen håller ferier för närvarande. Så är doch institutionen j academien och skolerne så oricktigh .., att ingen där kan komma till någon erudition. Först för dhee månge ferier dhee der taga sigh före. Annerstedt UUH Bih. 1: 147 (i handl. fr. 1620). Under Vacantierne eller Ferierne böra inga Dommar afsäyas. Abrahamsson 593 (efter handl. fr. 1725). ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. D 4 b. Lyckligtvis voro ferierna så rundliga, att vi fingo vara hemma en månad kring julen och tre månader om sommaren. De Geer Minn. 1: 16 (1892). — jfr BET-, JUL-, PINGST-, PÅSK-, SKOL-, SOMMAR-FERIER m. fl. — särsk. i utvidgad o. bildl. anv. Ta sig ferier, ta sig ledigt från sitt arbete. De stora känslorna, som .. fordra ferier ibland. Hallström i 3SAH 24: 364 (1912).
Ssgr: FERIE-ARBETE~020, äv. ~200. särsk. om arbete som skolungdom ålägges l. anbefalles att utföra under ferierna. Obligatoriskt, frivilligt feriearbete. PedT 1882, s. 44. SFS 1895, nr 24, s. 3. —
-BARN. om fattigt stadsbarn som får tillbringa ferierna i enskildt hem på landet. Ta emot ett feriebarn över sommaren. SD(L) 1902, nr 532, s. 6. —
-DAG. dag under ferierna; äv. (numera föga br.) om enstaka lovdag. Wilskman Eccl. 934 (cit. fr. 1773). LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 7. —
-HEM. Feriehem, plats på landet, där tillfälle beredts lägre funktionärer i statens tjänst och dylika att tillbringa sin ledighet. 2NF (1907). —
-KOLONI. särsk.: skollovskoloni för fattiga folkskolebarn från städerna. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 572. 2NF 25: 1106 (1917). —
-KURS. i sht om ”sommarkurs” för (folkskol)lärares fortsatta teoretiska o. praktiska utbildning; äv. om ferieläsning för lärjungar; jfr -LÄSNING 1. Verd. 1883, s. 162. Akademiska feriekurser i Helsingfors. AB 1893, nr 271, s. 3. —
-LÄSNING.
1) förr: undervisning vid elementarlärovärken under viss del av sommarferien; numera om privat anordnade kurser, i sht för inträdessökande l. för lärjungar som icke erhållit flyttning till högre klass. Så kallad Ferieläsning eller tillfälle till undervisning under ferierna .. har vid alla Skolor .. varit föranstaltad. BerRevElLärov. 1832, s. 28.
2) jfr -ARBETE. Botemedlet (mot en alltför lång ledighet från läsning) anse vi ligga i en rätt ordnad ferieläsning. Verd. 1885, s. 287. —
Avledn.: FERIERA, v. [jfr d. feriere, lat. feriari] (†) taga sig ferier, hålla ferier. Sädan feriera i uthi marknadtz tijder, huilket intet heller practiseras på andra universiteter. Annerstedt UUH Bih. 1: 384 (i handl. fr. 1647). FörordnSthmStyr. 1672, s. 11.