SAOL

publicerad: 2015  

fibrill

fibr·­ill [‑il´] substantiv ~en ~er • mikroskopisk fiber

Singular
en fibrill	obestämd form
en fibrills	obestämd form genitiv
fibrillen	bestämd form
fibrillens	bestämd form genitiv
Plural
fibriller	obestämd form
fibrillers	obestämd form genitiv
fibrillerna	bestämd form
fibrillernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

SAOB

publicerad: 1924  

FIBRILL fibril4, r. (f. Hahnsson (1888); m. Lundell); best. -en, äv. -n; pl. -er.

Etymologi

[jfr t. fibrille, eng. fibril, fr. fibrille, av nylat. fibrilla, liten tråd, avledn. till fibra (se FIBER)]

1) anat. för blotta ögat osynligt trådelement i vävnad i djur- l. människokropp. Martin PVetA 1763, s. 56. 2NF 18: 1464 (1913). jfr BINDVÄVS-, MUSKEL-, NERV-FIBRILL.

2) (†) bot. särsk.

a) rottråd. VetAH 1811, s. 155. BotN 1863, s. 18. jfr ROT-FIBRILL.

b) om de fina trådarna i kanten på vissa starrarters bladslidor. BotN 1845, s. 108.

Avledn.: FIBRILLÄR, adj. särsk. anat. till 1; jfr FIBRÖS 1 (se FIBER avledn.). Fibrillär bindväf. Thorell Zool. 1: 17 (1860). särsk. patol. i uttr. fibrillära ryckningar, om tätt på varandra följande sammandragningar av enskilda muskelpartier. ASScF XIX. 10: 7 (1893).

Till SAOB