SAOL
publicerad: 2015
fjälla
1fjälla
substantiv
~n fjällor • ⟨prov.⟩ flicka
| Singular | |
|---|---|
| en fjälla | obestämd form |
| en fjällas | obestämd form genitiv |
| fjällan | bestämd form |
| fjällans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| fjällor | obestämd form |
| fjällors | obestämd form genitiv |
| fjällorna | bestämd form |
| fjällornas | bestämd form genitiv |
2fjälla
verb
~de ~t • avlägsna fjäll från: fjälla fisk; huden fjällar (sig) huden bildar och avstöter fjäll
| Finita former | |
|---|---|
| fjällar | presens aktiv |
| fjällas | presens passiv |
| fjällade | preteritum aktiv |
| fjällades | preteritum passiv |
| fjälla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att fjälla | infinitiv aktiv |
| att fjällas | infinitiv passiv |
| har/hade fjällat | supinum aktiv |
| har/hade fjällats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| fjällande | |
| Perfekt particip | |
| en fjällad + substantiv | |
| ett fjällat + substantiv | |
| den/det/de fjällade + substantiv | |