SAOL

publicerad: 2015  
flygel
flygel substantiv ~n flyglar 1 sidoparti ofta av byggnad; äv. bildl.2 stort piano med våg­rätt liggande strängar
Singular
en flygelobestämd form
en flygelsobestämd form genitiv
flygelnbestämd form
flygelnsbestämd form genitiv
Plural
flyglarobestämd form
flyglarsobestämd form genitiv
flyglarnabestämd form
flyglarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
flygel flygeln flyglar
flygl·ar
substantiv
fly`gel
1 stort piano med liggande, ving­formad resonans­låda
JFR pianino
spela flygel; hon satt och övade vid flygeln i salongen
belagt sedan 1773; av tyska Flügel med samma betydelse, urspr. 'vinge'; jfr ur­sprung till flöjel
2 sidobyggnad till större hus vanligen vinkel­rät mot detta; ofta en av flera
JFR paviljong
flygelbyggnad; slottsflygel
de sneddade över gårds­planen bort mot östra flygeln
○ äv. om dörrhalva, sär­skilt till altar­skåp
flygelaltare
belagt sedan 1740
3 sido­parti av upp­ställd (militär) styrka
JFR flank 1, front 1
flyglarna vacklade men centern var än­nu intakt
○ äv. bildligt om gruppering in­om politiskt parti
högerflygel; vänsterflygel
partiets radikala flygel
belagt sedan ca 1635
Till SO

SAOB