SAOL

publicerad: 2015  
fredsinvit
freds|­in·­vit substantiv ~en ~er fred 1 invit
Singular
en fredsinvitobestämd form
en fredsinvitsobestämd form genitiv
fredsinvitenbestämd form
fredsinvitensbestämd form genitiv
Plural
fredsinviterobestämd form
fredsinvitersobestämd form genitiv
fredsinviternabestämd form
fredsinviternasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
invit inviten inviter
in·vit·en
substantiv
invi´t
● an­tytt erbjudande eller förslag särsk. om sam­arbete el. vänskaplig relation
fredsinvit
en invit (till något/att+verb)
en invit (till något)
en invit (till att+verb)
en invit (till någon) (att+verb)
mot­partens invit till förhandlingar
○ spec. i erotiska samman­hang
ohöljda inviter; sexuella inviter
○ spec. äv. om viss förmedling av information vid bud­givning i kort­spel, sär­skilt bridge
partnerns invit till slam
belagt sedan 1783; av franska invite med samma betydelse; till invitera
Till SO

SAOB

Sökningen på fredsinvit i SAOB gav inga svar.