SAOL

publicerad: 2015  
gardin
gard·­in [‑i´n] substantiv ~en ~er
Singular
en gardinobestämd form
en gardinsobestämd form genitiv
gardinenbestämd form
gardinensbestämd form genitiv
Plural
gardinerobestämd form
gardinersobestämd form genitiv
gardinernabestämd form
gardinernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
gardin gardinen gardiner
gard·in·en
substantiv
gardi´n
för­hänge för fönster anv. som skydd mot ljus el. in­syn el. som dekoration
gardinlängd; bomullsgardin; kretonggardin; långgardin; rullgardin; spetsgardin
dra för gardinerna; kika ut bak­om gardinen; gardinerna fladdrade i sommar­vinden
äv. om för­hänge av annat material el. om tyg­förhänge som hänger på annan plats inom­hus vanligen i sammansättn.
spjälgardin; sänggardin; trägardin
äv. i liknelser
det ljusa håret hängde som en gardin för ögonen
äv. bildligt i ut­tryck för hopp­löst läge
genom sitt smarta mål drog NN definitivt ner gardinen för hemma­laget
belagt sedan 1659; via tyska, franska av medeltidslat. corti´na 'för­hänge'

SAOB