SAOL
publicerad: 2015
gardin
gard·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er
Singular | |
---|---|
en gardin | obestämd form |
en gardins | obestämd form genitiv |
gardinen | bestämd form |
gardinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gardiner | obestämd form |
gardiners | obestämd form genitiv |
gardinerna | bestämd form |
gardinernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
gardin
gardinen gardiner
gard·in·en
substantiv
●
förhänge för fönster anv. som skydd mot ljus el. insyn el. som dekoration
dra för gardinerna; kika ut bakom gardinen; gardinerna fladdrade i sommarvinden
○
äv. om förhänge av annat material el. om tygförhänge som hänger på annan plats inomhus
vanligen i sammansättn.
spjälgardin; sänggardin; trägardin
○
äv. bildligt i uttryck för hopplöst läge
genom sitt smarta mål drog NN definitivt ner gardinen för hemmalaget
belagt sedan 1659;
via tyska, franska av medeltidslat. corti´na 'förhänge'