SAOL

publicerad: 2015  
geckoödla
gecko|­ödla substantiv ~n ‑ödlor gecko ödla
Singular
en geckoödlaobestämd form
en geckoödlasobestämd form genitiv
geckoödlanbestämd form
geckoödlansbestämd form genitiv
Plural
geckoödlorobestämd form
geckoödlorsobestämd form genitiv
geckoödlornabestämd form
geckoödlornasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på geckoödla i SO gav inga svar.

Menade du:

fisködla  
skräcködla  
skogsödla  
jäkla  
gökotta  
gyckla  

SAOB

publicerad: 1928  
GECKO gäk4ω, äv. jä-, äv. -o l. -å, m. l. f. l. r. (m. Biberg Linné Oec. 70 (1750), LoW (1911; jämte r.); f. Dalin (1852), WoJ (1891)); best. -n ((†) = Linné MusReg. 46 (1754)); pl. geckoer, i Finl. geckor (Bergroth FinlSv. 70 (1916)).
Ordformer
(gecko 1750 osv. jecko 1667)
Etymologi
[liksom t. gecko, eng. gecko, av malajiskt gēkog, eg. en härmning av djurets läte]
zool. ödla av familjen Ascalabotæ Merr. Kiöping Resa 131 (1667). (Stuxberg o.) Floderus 3: 149 (1903). jfr: Salamandra, hwilken Inwånarena (på Java) kalla Jecko, emedan han förhåller sigh vthi ihohla Trään .., ther han .. ropar Jecko, Jecko, Jecko. Kiöping Resa 131 (1667). — jfr MUR-, VÄGG-GECKO.
Ssg: GECKO-ÖDLA. zool. i sht i pl. ss. beteckning för familjen Ascalabotæ Merr. Thorell Zool. 2: 206 (1861).