SAOL
publicerad: 2015
gissa
gissa
verb
~de ~t • slumpmässigt välja som sitt svar bland flera alternativ
Finita former | |
---|---|
gissar | presens aktiv |
gissas | presens passiv |
gissade | preteritum aktiv |
gissades | preteritum passiv |
gissa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att gissa | infinitiv aktiv |
att gissas | infinitiv passiv |
har/hade gissat | supinum aktiv |
har/hade gissats | supinum passiv |
Presens particip | |
gissande | |
Perfekt particip | |
en gissad + substantiv | |
ett gissat + substantiv | |
den/det/de gissade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
gissa
gissade gissat
verb
1
(försöka) lista ut något som man för tillfället inte kan få säker kunskap om; vanligen genom en kombination av tankearbete och chanstagning
någon gissar något/sats
någon gissar något
någon gissar sats
gissa gåtor; gissa hur jag kom hit!; gissa vad jag tänker göra!
○
äv. i uttryck för självklarhet eller dylikt
gissa om jag blev glad när hon ringde!
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker);
fornsvenska gissa; jfr lågtyska gissen med samma betydelse; trol. besläktat med
gitta
2
välja som sitt svar bland flera alternativ; vanligen på grundval av tankearbete och chanstagning
någon gissar (sats)
SYN.
tippa 4
någon gissar (på någon/något/sats)
någon gissar (på någon)
någon gissar (på något)
någon gissar (på sats)
gissa rätt; gissa fel; Du är väl 55 år? – Äsch, du bara gissar!; om vi måste ge ett svar så gissar vi på Mozart
belagt sedan 1698
gissagissande, gissning