SAOL

publicerad: 2015  
goutera
gout·­era [gote´ra] verb ~de ~t tycka om, upp­skatta, gilla
Finita former
gouterarpresens aktiv
gouteraspresens passiv
gouteradepreteritum aktiv
gouteradespreteritum passiv
gouteraimperativ aktiv
Infinita former
att gouterainfinitiv aktiv
att gouterasinfinitiv passiv
har/hade gouteratsupinum aktiv
har/hade gouteratssupinum passiv
Presens particip
gouterande
Perfekt particip
en gouterad + substantiv
ett gouterat + substantiv
den/det/de gouterade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
goutera gouterade gouterat
verb
[gote´-]
vanligen pass. el. perfekt particip uppskatta
något gouteras
något är gouterat
hans drastiska skämt gouterades inte
belagt sedan 1753; av franska goûter 'smaka; upp­skatta'; jfr ur­sprung till ragu
gouteragouterande

SAOB

publicerad: 1929  
GOUTERA, se GUTERA.