SAOL

publicerad: 2015  

gråverk

grå|­verk substantiv ~et; pl. ~ • ek­orres vinterskinn som päls­verk

Singular
ett gråverk	obestämd form
ett gråverks	obestämd form genitiv
gråverket	bestämd form
gråverkets	bestämd form genitiv
Plural
gråverk	obestämd form
gråverks	obestämd form genitiv
gråverken	bestämd form
gråverkens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

gråverk grå­verket

grå|­verk·et

substantiv

grå`verk

● en ek­orres vinterskinn anv. till päls­verk

snyggt skurna caper av mink och grå­verk

belagt sedan 1527

Till SO

SAOB

publicerad: 1929  

GRÅVÄRK grå3~vær2k, förr äv. GRÅVÄRKE l. GRÅVIRKE, n.; best. -et; pl. (numera bl. i bet. 3) = ((†) -er BtFinlH 4: 204 (1563; i bet. 1); -en BoupptRArk. 1638 (i bet. 1)).

Ordformer

(-vär(c)k (-e-) 1524 osv. — vär(c)ke (-e-) 1550—1669. — -virke c. 1780)

Etymologi

[liksom d. graaværk efter mnt. grawerk l. t. grauwerk, av mnt. grawe (gra, grau) resp. t. grau (se GRÅ) o. werk (se VÄRK, n.). Formerna -virke, -värke bero på anslutning till det inhemska ordet för ”material, råvara”, VIRKE, i ä. tid äv. (o. alltjämt i vissa dial.) VÄRKE]

1) (numera i sht i fackspr.) beredt vinterskinn av nordliga (numera i sht i Sibirien o. norra Amerika levande) former av ekorren, vilkas vinterdräkt vanl. har mer l. mindre grå färg; vanl. o. numera bl. i sg. ss. koll. l. ss. ämnesnamn; äv. om imitation av dylikt skinn; jfr GRÅ-SKINN 1. Pawal ski[n]na[re] war ho[nom] skÿldog[er] lx (dvs. 60) timber g[ra]werck. OPetri Tb. 8 (1524; uppl. 1929). Stoorfursten (har) gifwit honom stoora förähringar, Nembl. .. Fem Timber fijne Sabbelskin, 5000 Gråwärck, en Gullkiäd. Widekindi KrijgH 880 (1671). Uti Påskmål (erhåller pastor) et Gråverk af hvar person, som besöker Nattvarden. Högström Lapm. 232 (1747). Man bereder dem (dvs. kaninskinn) numera till olika slags svarta skinn, ”gråverk” (ekorrskinn), sobelfärgade. LAHT 1910, s. 699. Ekman NorrlJakt 156 (1910).

2) (†) av gråvärk förfärdigat plagg l. foder l. dyl.; jfr GRÅ-SKINN 2. Ett gråwerke af bukar. BoupptSthm 3/12 1675.

3) (knappast br.) ekorre; jfr GRÅ-SKINN 3. Gråverken klättrade ej mera i träden utan kommo sättande längs marken ned emot ån. Hemberg ObanStig. 89 (1896). Dens. Kola 191 (1902).

4) [jfr motsv. anv. av fr. vair, eg.: gråvärk] herald. fodervärk som utmärkes av i rader ställda, klockliknande figurer med radvis växlande silver o. blått, ”stålhattar”. Möller (1745; under beffroi). Schulthess (1885).

Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): A (†): GRÅVÄRKE-PÄNNINGAR, se B.

B: GRÅVÄRKS-BRÄM. DA 1793, nr 1, s. 3. —

-BUK. jfr BUK 1 a slutet; äv. ss. ämnesnamn. BoupptSthm 20/9 1658. —

-FODER. OxBr. 11: 794 (1640). —

-KRAGE. Beckman Påfv. 28 (1880). —

-MUFF. BoupptSthm 18/11 1673. BoupptVäxjö 1781. —

-PÄLS. BoupptSthm 27/6 1672. —

-PÄNNINGAR, pl. (-värke- c. 1575. -värks- 1529—1530) (förr) kam. lösen som erlades för skatt som urspr. utgick i ett visst antal gråvärksskinn. HH XI. 1: 14 (1529). Aårligh Renta aff .. Kumagordz län .. Grawerks peninga .. xiij march. HFinlKamF 1: 11 (1530). Därs. 2: 117 (c. 1575). —

-RYGG. äv. ss. ämnesnamn. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 60. Dampelsar .. med foder af .. Gråverksrygg. CirkDForssellSön. 1896. —

-SKINN. Forssell Hist. 1: 151 (cit. fr. 1500-talet). FoFl. 1907, s. 261.

Till SAOB