SAOL

publicerad: 2015  
gren
gren substantiv ~en ~ar på träd; äv. bildl.: ​gren­ledningunder­avdelning; disciplin i idrottbenvinkel, skrev​ – De flesta sammansättn. med gren- hör till gren 1.
Singular
en grenobestämd form
en grensobestämd form genitiv
grenenbestämd form
grenensbestämd form genitiv
Plural
grenarobestämd form
grenarsobestämd form genitiv
grenarnabestämd form
grenarnasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på grenen i SO gav inga svar.

Menade du:

green  
gren  
gröning  
grätten  
gryning  
groning  

SAOB

Sökningen på grenen i SAOB gav inga svar.