SO
publicerad: 2021
ha för sig
hade haft, presens har
verb
ha fö´r sig 
1
vara sysselsatt med el. upptagen av
någon har något för sig
har du något särskilt för dig i kväll?
belagt sedan 1640
2
uppleva sig ha kunskapen som kan vara grundad el. ogrundad
JFR
2tro 1
någon har för sig sats
jag har för mig att hans fru är norska; hon hade precis för sig att hon hade släckt ljuset
○
ofta med antydan om felaktig föreställning
han hade för sig att New York var USA:s huvudstad
belagt sedan 1805
ha för sigförehavande