SAOL
publicerad: 2015
informera
in·form·era
verb
~de ~t • upplysa, underrätta; jfr information
| Finita former | |
|---|---|
| informerar | presens aktiv |
| informeras | presens passiv |
| informerade | preteritum aktiv |
| informerades | preteritum passiv |
| informera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att informera | infinitiv aktiv |
| att informeras | infinitiv passiv |
| har/hade informerat | supinum aktiv |
| har/hade informerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| informerande | |
| Perfekt particip | |
| en informerad + substantiv | |
| ett informerat + substantiv | |
| den/det/de informerade + substantiv | |
SO
publicerad: 2021
informera
informerade informerat
verb
informe´ra 
●
lämna information ofta på mer el. mindre formellt sätt
någon informerar (någon) (om någon/något/sats)
någon informerar (någon) (om någon)
någon informerar (någon) (om något)
någon informerar (någon) (om sats)
företagsledningen informerade personalen om anställningsläget; han är väl informerad i handelsfrågor
belagt sedan 1631;
av lat. informa´re 'bilda, dana; utbilda'; jfr ursprung till
1form!!
SAOB
publicerad: 1933
INFORMERA in1forme4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (informe´ra Weste; innfårrmèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr INFORMATION, INFORMATOR.
Etymologi
[jfr t. informieren, eng. inform, fr. informer; av lat. informare, (ut)bilda, undervisa, eg.: ge form åt ngt, av in- (se IN-, pref.1) o. formare, till forma (se FORM)]
1) meddela (ngn) kunskaper (i ngt); refl.: skaffa sig kunskaper; vanl.: meddela (ngn) undervisning (i ngt), undervisa (ngn i ngt); stundom abs.: ge undervisning l. lektioner, vara informator; i allm. o. numera alltid i fråga om undervisning av barn. HFinSkolvH 1: 348 (1607). (Denna bok är avsedd för) Ungdomen, som uthi militariske wäsendet hafwer lust at informera sigh. Söderman ExBook Föret. 4 b (1679). (Korpralen skall) anföra sina Soldater .., såsom och informera dhem, om alt thet dhe böra wetta och förstå. Därs. 182. Undertecknad åtager sig att informera barn uti Läsning samt slätsöm och stickning m. m. LdVBl. 1833, nr 4, s. 4. Ni (nutidens ungdom) ha blifvit så praktiska nu; ni går heldre in i diskonten, än ni ligger och informerar som man gjorde förr. Strindberg Fjerd. 92 (1877). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 186 (1898).
2) (i vissa kretsar) giva (ngn) resp. (i pass.): få upplysningar (om ngt), sätta ngn in (i ngt); äv. med försvagad bet.: giva (ngn) underrättelse l. meddelande (om ngt); förr ofta i uttr. låta sig informera om ngt, av andra skaffa sig upplysningar om ngt; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: (väl l. illa osv.) underrättad, äv. i uttr. göra sig (väl o. d.) informerad om ngt, skaffa sig (goda osv.) upplysningar om ngt. HT 1910, s. 200 (1631). At Hans Kongl. Maij:t motte informeras, huru stort antahl på Ridderskapet och Adelen vore ankommit. RARP 9: 1 (1664). Reeste Hans K. M:tt til LandsCrona, låtandes med all flijtt informera sig om festningens tilståndh. Spegel Dagb. 13 (1680). Man giorde sig (vid visitationen) informerat om Församblingarnas tillståndh. OfferdalKArk. N I 1, s. 1 (1690). Underståthållaren skall .. ha varit väl informerad om bankens affärer. SvD(A) 1929, nr 219, s. 3. För att .. informera vederbörande institutioner har Pragdeputationen konfererat med kommerskollegium (m. fl.). Därs. 1930, nr 132, s. 7. — särsk.
a) (föga br.) refl.: skaffa sig upplysningar (om ngt); ofta med adverbial inledt av prep. hos, förr äv. av. Annerstedt UUH Bih. 2: 2 (i handl. fr. 1655). Om Regementet på något sätt lijder mangel, .. dher om skal Majoren sigh altijdh informera. Söderman ExBook 191 (1679). Några representanter för (landsortsbankerna ha) .. sammanträffat (i Sthm) för att informera sig hos varandra om (osv.). ÖgCorr. 1931, nr 168, s. 3.