SAOL

publicerad: 2015  
inrätta
in|­rätta verb ~de ~t skapa institution e.d.: ​in­rätta en professur
Finita former
inrättarpresens aktiv
inrättaspresens passiv
inrättadepreteritum aktiv
inrättadespreteritum passiv
inrättaimperativ aktiv
Infinita former
att inrättainfinitiv aktiv
att inrättasinfinitiv passiv
har/hade inrättatsupinum aktiv
har/hade inrättatssupinum passiv
Presens particip
inrättande
Perfekt particip
en inrättad + substantiv
ett inrättat + substantiv
den/det/de inrättade + substantiv
inrätta sig ordna det för sig, an­passa sig
Ordform(er)inrätta sig

SO

publicerad: 2021  
inrätta inrättade inrättat
verb
in`rätta
skapa som organisatorisk enhet
någon inrättar något
in­rätta en ny tjänst; en ny av­delning in­om departementet in­rättades
äv. försvagat an­passa, ordna
allt verkade vara in­rättat på bästa sätt på lägret; en järnvägsvagn som in­rättats som hus­vagn
belagt sedan 1561; efter tyska einrichten 'ordna; in­rätta'; jfr ur­sprung till 3rätt 5
inrättainrättande, inrättning

SAOB